Idag hade vi ett boksamtal om det första kapitlet i Sandvargen, som vi började läsa igår. Idag tänkte jag rita på tavlan så att vår nyanlända elev skulle känna sig inkluderad. Så att hon skulle förstå och kunna lära mer av innehållet i vår högläsningsbok. Min tanke var att jag skulle lyfta fram några glosor ur boken. Jag hade egentligen inte planerat att ha ett långt samtal. Det bara utvecklade sig så då jag väl började rita. Vi pratade om huvudpersonerna (Sackarina och Sandvargen). Vi pratade om var de bor och hur de träffades. Barnen hjälpte mig hela tiden att komma ihåg och förklara vad vi hade fått veta i första kapitlet.
Jag ritade havet och stranden och förklarade hur Sackarina grävde fram Sandvargen. Sedan ritade jag Sackarina och Sandvargen och spaden i sanden. Jag gjorde också lite pantomim för att tydligt visa för vår nytillkomna kamrat hur Sackarina grävde i Sanden. Lite teater gillar alla barn. Då blir det en levande berättelse.
– Men sådär ser väl inte en Sandvarg ut! tyckte någon. Så fick vi tillfälle att prata om att vi alla kan ha olika idéer om hur Sandvargen ser ut. Att det är ok. Att ingenting är mer rätt eller fel.
Sedan började jag rita huset där Sackarina bor. Då ville barnen se träd och en hängmatta där Sackarinas pappa skulle ligga och läsa tidningen. Jag ritade. Jag visade igen med lite teater hur pappa gömde sig bakom tidningen/boken.
Barnen mindes många detaljer nu. Att Sackarinas pappa inte ville följa med och bada. Att han bara sa ”vad trevligt” utan att lyssna. Att det var därför Sackarina hade grävt gropen-som hämnd för att pappa skulle trilla ned. Att det var så hon träffade Sandvargen. Att hon pratade med Sandvargen och att det var när pappa fick syn på Sandvargen som han förstod att han måste följa med och bada. För att han blev rädd att han hade fått Solsting.
Naturligtvis pratade vi lite extra om solsting. Det är ju ett spännande begrepp. Och det är signifikativt för den här boken att den innehåller så mycket som är intressant att upptäcka. Både hur det kan vara i relationer men även andra begrepp. (Jag har tidigare skrivit om hur vi jobbat med Sandvargen här.)
Jag brukar följa Chambers frågor då jag har boksamtal men den här gången frångick jag hans annars utmärkta metod. Det intressanta var att med bilden till stöd kom vi fram till väldigt mycket då vi liksom upptäckte scenen via bilderna. För mig som gillar att rita känns det naturligt. Men man kan ju också tänka sig att plocka fram andra bilder ur boken eller från annat håll om man vill prova att ha boksamtal med bildstöd.
Att arbeta ”multimodalt”, dvs. med stöd av exempelvis bild till text uppmuntras i ett språkutvecklande arbetssätt (Cummins 1996, Gibbons 2006). Det förespråkas speciellt för flerspråkiga som behöver stöd för att lära sig begreppen på svenska. Men som så ofta med ”speciell pedagogik” underlättar metoden och gynnar språkutveckling för alla barn.
Chambers, Aidan (1998) Böcker inom oss: Om boksamtal. Rabén & Sjögren
Cummins,Jim (1996) Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. California Association for Bilingual Education
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Lind, Åsa (2016) Sandvargen, Rabén & Sjögren
4 comments for “Språkutvecklande boksamtal för alla”