Då jag på senare år undervisat eleverna i f-klass i halvklass eller i mindre grupper använder jag ofta sång för start på lektionen. Det är en sång de redan kan från klassrummet. Jag lägger fram alfabetet och ger pennan till en elev. Denne ska nu leda sången och peka med pennan på bokstäverna. Eleverna har ännu inte helt lärt sig alla bokstäverna de sjunger om. Men sången kan de och den leder dem rätt. Den fungerat som en stödjande struktur för att peka på rätt bokstav
Som lärare vet vi hur välgörande det är med kända rutiner och strukturer för att få ordning på våra lektioner. Vi slipper förklara och elever lyckas i högre utsträckning. Att skapa rutiner för klassrummet är ett grundläggande verktyg för att skapa studiero (Bennett 2020).
När eleverna får hålla i rutinerna kan det också vara välgörande för deras utveckling. Leda kamraterna ger en känsla av autonomi som gynnar psykisk hälsa (Westling Allodi 2010). Inte minst ”busungar” kan svara väl på tydliga roller att få lov att ta ansvar för. Men alla elever utvecklas av det. Samtidigt lär vi oss att turas om . Bennett (2021) understryker hur viktigt det är att vi undervisar och lär eleverna rätt beteende för klassrummet för att skapa det välkomnande klimat där alla elever lär.
Jag använder gärna sång och lek för att stimulera till lärande på den här nivån då det underlättar att skapa fokus och motivation i gruppen. Det är i allmänhet en vägledd lek med regler som turtagning och mål att lära sig läsa men barnen får samtidigt behålla kontrollen och sätta verkligheten åt sidan. Dessa två premisser är definitionen av vad som är lek enligt Levy 1972 (Lillemyr 2013). Just därför fungerar leken så lockande på barnen. De vet att de inte kan misslyckas.
Det är viktigt att få till ett positivt klimat i klassrummet där elever känner sig sedda och lyssnade på. Elevers känslor visar sig nämligen ha stor inverkan på deras kognitiva förmåga. Att det känns bra i klassrummet är en förutsättning för att de ska lära (Fishbein 2007). Den vägledda lekens betydelse betonas för lärande på den här nivån i en ny metastudie (Skene et al 2022) Här ses kopplingen till bild som en viktig faktor. Jag skriver mer om den vägledda leken i förskoleklass här.
Bennett Tom (2020) Running the rom, the teachers guide to behaviour. John Catt Education
Fischbein, S. (2007). Kognitiva och utvecklingspsykologiska perspektiv på barn i tidiga skolåren. Mål för alla. Perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår. Stockholm: Skolverket.
Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm
Skene, o’Ferelli, Byrne, Kirby, Stevens & Ramchadani (2022) Can guidance during play enhance children’s learning and development in an educational context? A systematic review and meta-analyses, Society for Research in Child Development https//doi.org/10.1111/cdev.13730
Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79