Jag skrev om hur vi tänkte gestalta våra mål som nyårsraketer här. Nu har vi satt upp dem i elevhallen och korridoren där alla klasser F-3 också skrivit mål och gestaltat med lite olika varianter, stjärnor och raketer. En härlig färgexplosion med mening. De inte bara lyser upp vår väg till matsalen utan dessutom läser barnen ofta vad som står på de olika gestaltningarna.
På så vis får de övning i att läsa men också ett begrepp om progression och variation som verkar motiverande. Hur då? I vår förskoleklass finns det exempelvis barn som gärna skulle skriva flera mål och andra som tycker det är en utmaning att skriva ett mål. I den här övningen fick de bara utrymme för ett mål medan saltmålningen och decouppaget som ramar in målet är mer öppet för att utveckla detaljer på olika nivå. Att anpassa genom planering för hela gruppen kallas generell anpassning (Skolverket 2013). Med det menas att alla kan lyckas . 
Då vi nu går förbi ettornas klassrum ser vi att här finns utrymme att skriva mer. Barnen blir genast intresserade av att läsa ettornas mål. Men de får också en fingervisning om att de kan förvänta sig nya utmaningar och nya forum att visa sina kunskaper framöver. Då gynnas deras intresse att gå vidare i skolan. Samtidigt kan de känna sig stolta över vad de åstadkommit idag då alla fått tillfälle att lyckas.
Just den här övningen gav inte utrymme för att skriva flera mål. Men detta intresse bland barnen ska vi ta vara på. Vi tänker att vi får skriva mer mål, kanske i ASL. Då vi skriver på paddan är det också lättare för alla barn i förskoleklassen att skriva mer och känna sig nöjda med sitt arbete. Att skriva sig till läsning med hjälp digitala media är ju något som gör att barnen gärna skriver längre texter – mer utförligt, enligt Arne Tragerthon som utvecklat ASL.
Skolverket (2014) Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes