Inga ”rödingar” i ettan. Hurra!

Samarbete och samsyn avgör utvecklingen.

Jag följer upp resultat så här års. I f och 1 avrundar jag stödet för elever. Kommer överens med barnen om hur de bör träna i sommar och mejlar vårdnadshavare för att peppa till stimulans. Vi vill inte att barnen ska backa under ledigheten.

Det är spännande att summera och göra se hur det gått. Plötsligt blir det tydligt vad som pågår i verksamheten genom vad eleverna lyckats med. All utveckling vilar på vårt samarbetet mellan alla parter i kollegium och skolledning men även med elever och vårdnadshavare. Samarbete och samsyn är utmärkande för framgångsrika skolor (Dyson & Millward 2000, Folkesson et al 2004). Skolans system kräver därför både tid och stabilitet samt mycket dialog för att utveckla kvalitet. Ansvar och förväntningar tar tid att etablera och stöd är en förutsättning för höja ribban.

Idag följde jag upp den tidiga läsningen – vår screening i åk 1 – resultat av H4/H5 läsflyt. Då stod det plötsligt klart för mig att vi faktiskt inte har några ”röda” läsare i ettan i år. Det borde väl jag veta egentligen då jag själv arbetat med stödet. Men vilket kliv vi tagit slår mig först då jag jämför resultat över åren. Vi har vässat vår kvalitetsutveckling kontinuerligt och orsaker till varför det går bättre handlar om god undervisning och tidigt stöd. Då minskar nämligen behovet av enskilt/särskilt stöd. Hos oss organiseras undervisning och stöd i linje med RTI i tre nivåer.

  1. God undervisning,
  2. smågruppsundervisning från f och
  3. enskilt stöd till elever vid behov i åk 1

I år har jag verkligen hunnit kämpa med det enskilda stödet i läsning till några få elever på slutet tack vare mina kollegors kvalitetsutveckling av undervisning och vårt gemensamma arbete med smågruppsundevisning. Faktorer som bidrar till förbättring::

  • Ökad kvalitet på undervisningen i åk f där många elever numera knäcker koden under första året och får ökad stimulans genom tema, lek och stationsarbete i tvålärarsystem.
  • Ökad kvalitet på läsundervisningen i åk 1 där klasserna sjunger och följer med i texten varje dag och man använder både drama och parläsning.
  • Trelärarsystem i årskurs 1 (2 klasser) ger teamwork och mer stöd till elever av ordinarie lärare.
  • Starka ledare på fritids bidrar till trygghet och studiero.
  • Halvklassundervisning i samarbete med fritidslärare ger fler tillfällen till stöd.
  • Kollegiala processer genom läslyftet utvecklar undervisningen.
  • Handledning inspirerad av specialpedagogik för lärande ger ökad samsyn kring ledarskap.

Att utveckla kvalitet tar tid. Nu har vi haft ett par år på oss och det är tydligt att vårt hårda arbete betalar sig.

Dyson Alan & Millward Alan (2000) Schools and Special Needs: Issues of Innovation and Inklusion, London: Sage Publications

Folkesson, Lena, Lengdahls Rosendahl, Birgit, Långsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004) Perspektiv på Skolutveckling, Lund: Studentlitteratur

Lämna ett svar