Svenska elevers läsförståelse har minskat men i somliga klasser lyckas alla elever väl trots svårigheter och begränsat stöd i hemmet. Här får vi en liten glimt av hur framgångsrika lärare kan rusta elever för läsningens konst.
Nyligen observerade och återkopplade jag med en lärare som är en sann nörd i ämnet läsförståelse och hennes grupper brukar lyckas mycket väl. Här kommer några punkter från hennes lektion i en halvklass i åk 2 som hon stödundervisar inom årskursens trelärarsystem:
- Hon är noga förberedd med placering av eleverna i par och genomtänkta ramar för lektionen. Hon har förberett tavlan.
- Hon ger särskild omsorg om flera elever för att inkludera. En får komma in tidigare, får ett plåster och kommer överens om att han får arbeta enskilt. En annan erhåller extra instruktion och flera exempel under lektionen för komma igång med uppgiften.
- Hon är i god tid i klassrummet och tar emot och hälsar i dörren på ett lågmält och lugnt sätt samt dirigerar eleverna med tecken.
- Vid instruktion talar hon tydligt och klart från en specifik position framför klassen i rummet.
- Lektionen är varierad – de läser i kör, diskuterar i par och samtalar därefter under lärarens ledning.
- Hon ger inte upp efter elevernas första reflektionsrunda. Istället omformulerar hon frågan och låter eleverna borra djupare och fundera mer tillsammans. Hon visar genom detta uthållighet och en tro på eleverna. Hon ger dem tid.
- I samtalet bryter läraren och gruppen tillsammans ned vad som krävs vid läsförståelse. Vad som förväntas.
- De kommer också in på hur man kan ställa frågor till texten, olika sorters frågor och en elev lyckas modellera en fråga för gruppen.
- I slutet av lektionen utvärderar läraren snabbt med eleverna och ger dem positiv feedback.
- Läromedlet Läs, stopp, tänk (Liber) som hon valt att arbeta med ger färgkodning av av olika typer av frågor som visar att svaren kan vara både dolda eller stå att finna direkt i texten, vilket hon berör.
Framgångsfaktorer
I planeringen av denna halvklass berättar lärare att hon utmanat sig själv genom att eleverna ska fundera kring vad läsförståelse innebär och dessutom lära sig ställa frågor till texten. I reflektionen upplever hon sig som en tidsoptimist och ser att hon behöver fler lektioner för att nå målet. Hon reflekterar själv över förbättringar.
Det visar sig också att hon har funderat på sin relation till gruppen och deras nivå på tillit. Hon är noggrann med att alla elever ska fungera i klassrummet och vill utveckla sin relation till dem alla.
Under lektionen som jag observerat låter hon eleverna tänka tillsammans. Då barnen får göra detta fungerar eleverna som resurser för varandras lärande (Wiliam 2013). Genom detta får de tillsammans med läraren fram vad som förväntas – explicit undervisning. Hon utvecklar på detta sätt elevernas förmåga att tänka om sitt tänkande. De blir mer varse vad som krävs.
De kommer fram till att:
- Man tänker att man ska läsa och svara på frågorna
- Man ska förstå många ord
- Läsa – stoppa och tänka
- Stanna upp och fundera och titta i texten
Här ser vi att tänkandet och dialogen kommer att förbereder eleverna för läsförståelsens utmaningar. Barnen inser att det inte är någon ”Quick fix”. Sådan förkunskap kan ge eleverna en fördelaktig inställning för att lyckas. Den här läraren betonar ofta uthållighet och jag har hört hennes ordinarie elever tala om ”grit” (Duckworth 2016). Hon visar också själv föredöme i uthållighet genom höga förväntningar och stöd under lektionen då hon omformulerar frågor till eleverna och inte ger sig.
Andra orsaker till framgång i hennes klass är att alla elever läser i klassrummet varje dag på olika sätt. De talar ofta om läsförståelse och närmar sig ämnet på flera olika sätt – även med humor och drama. Hon säger till mig att man måste bjuda på sig själv. En nyckel till det myckna läsandet är de läsprojekt som hon organiserar tillsammans med biblioteket och kollegor där eleverna gruppvis läser böcker på nivå och diskuterar innehållet i texten. Boksamtalen gynnar elevernas intresse för läsning och bidrar till spontana samtal om ordens betydelse. Lärares högläsning är en högtidsstund i klassrummet och eleverna läser alla högt för klassen i olika omfattning.
En grundläggande förutsättning på skolan är också hur vi organiserat den tidiga läsutvecklingen i kollegiet för att höja nivåerna. Vi bäddar med stöd i fonologi, avkodning och läsflyt genom RTI redan från f-klass. God undervisning, smågruppsundervisning och visst enskilt stöd i f-1 skapar en grund för alla elever att lyckas med avkodningen.
Sammanfattningsvis ser vi att läraren eftersträvar:
- 1) välkomnande klimat och 2) variation i undervisningen. De två aspekterna betonas som centrala där undervisningen blir effektiv för alla elever (Ainscow et al 2012).
- Läraren reflekterar för att ständigt förbättra (Wiliam 2013) och visar en djup ämneskunskap.
- Läraren förändrar genom tänkande och dialog i helklass deras förutsättningar att lyckas genom att utveckla deras: 1) inställning/sinne och 2) förkunskaper om läsförståelse (Nuthall 2005).
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213
Duckworth A (2016) Grit konsten att inte ge upp, Stockholm NoK
Hydén G (2014) Läs! Stopp! Tänk! Stockholm: Liber
Nuthall Graham, (2007) The hidden lives of learners, Wllington: NZCER PRESS
William, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur