Vi har gjort ett omtag av stödet i tidiga år. Nya konstellationer barn och nya aktiviteter för utmaning på nivå. Analysen och omskapandet bygger på tanken att undervisningen ska vara flexibel för att elever ska lyckas (Wiliam 2013). Essensen i det formativa är att finna utmaning på rätt nivå. Lyckas vi med det kan eleverna komma att uppleva ”flow” (Csikszentmihalyi 2003/2016). När de finner ”flow” blir de uppslukade och förlorar sig i tänkande som en njutning. Ett tillstånd som Csikszentmihalyi likställer med lycka. Den outtröttlige cancerforskaren Georg Klein (2005) beskriver samma erfarenhet av ”flow” som en triad av: 1) koncentration, 2) tidlöshet och 3) eufori. ”Flow” kan också betraktas som att leka (Sutton Smith 1997). På den här nivån innebär det ofta att eleverna inte vill sluta. De får inre motivation.
Det är ganska logiskt att vi bör följa utvecklingen för att prioritera och omprioritera. Vi jobbar ju med människor! På så sätt finns det likheter mellan undervisning och vård. Alla Coronapatienter placeras inte i respirator. Patienterna bör följas noggrant. Människor tillfrisknar och barn lär sig. Då elever utvecklas i olika takt och på olika sätt är det viktigt att kontinuerligt se över behov och fundera över upplägg. Så bör vi tänka i klassrum men även i det allmänna stödet. På två bortvalda skolor som vände till en positiv utveckling visade sig ett flexibelt stöd vara en bidragande orsak till att elever lyckades i högre utsträckning (Bengtsson Hurtig & Snell 2019).
I veckan var jag med på lärarnas planering i årskurs 1. Nu kunde vi dryfta hur vi bäst bör organisera läsningen tillsammans för fortsatt utveckling. Alla elever behöver läsa varje dag och vi vill lyssna på dem alla så ofta vi kan då de läser. Tala om innehållet i texten och se till att de har böcker på lagom nivå. Under planeringen fick vi lärare tillfälle att lyssna på varandra och tala om olika erfarenheter som vi har kring läsutveckling. Det blev en intressant pedagogisk stund – inspirerande. Helst ska vi jobba i team specialpedagoger/speciallärare och lärare för samsyn i planeringen. Ändå kan det vara svårt att få till. Det talas en hel del om att förebygga och främja hälsa i skolan och en grundbult är hur vi kan bygga kunskap och förkunskap inför nästa nivå. 1) att designa undervisningen flexibelt efter elevernas behov (Wiliam 2013) och 2) att använda eleverna som resurser för varandras lärande (Wiliam & Leahy 2015).
Vissa elever behöver lite extra boost för att nå ökad aktivitet i klassrummet. Inom instruerande undervisning betonas att skapa koncentration och uppmärksamhet för att det aktiva tänkandet är motorn i att lära. Inte sällan är det elever som har svårt att ta till sig instruktioner i helklass vilka kan behöver lite extra fokus för att säkert koncentrera sig, tänka och lära i en avskild aktivitet. I läsningen handlar det hos oss just nu om elever med språkstörning och/eller dyslexi såväl som elever med svenska som andraspråk. Idag kände jag att de fick till ett bra flow i en läsgrupp där eleverna också blev positiva för varandras utveckling. Olika svårigheter hade en god inverkan där eleverna kunde hjälpa varandra. Dyslektiker är inte sällan verbala och duktiga på språklig förståelse muntligt. Däremot har de ofta svårt med avkodningen. För barn med svenska som andraspråk är det ofta tvärt om. Avkodningen går bra men uttal och förståelse kan det vara värre med. De kan då fungera väl som resurser för varandra.
Shimamura (2018) förordar att kunskapen bör brytas ned i delar och eleverna få tillfälle att tänka under lektionens gång. I övningen som synliggörs i bilderna ovan ljudar vi stavelser för att automatisera. Vi läser därefter och samtalar om texten för att finna gemenskap och läsförståelse. Slutligen skriver vi med utgångspunkt i några stavelser. En övning som kräver tänkande men som av eleverna då de samarbetar betraktas som en lek – flow. En triad av koncentration, tidlöshet och eufori. De är aktiva och upptagna. De dröjer sig kvar för att lärandet upplevs tillfredsställande.
Bengtsson Hurtig, Maria & Snell, Emilia (2019).Likvärdighet i motvind – Framgångsfaktorer för utveckling i bortvalda skolor. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1333140&dswid=2736
Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska
Klein Georg (2005) Skapelsens fullkomlighet och livets tragik: essäer, Bonnier, Stockholm
Shimamura A (2018) Marge. A whole-brain learning approach for students and teachers, https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf
Sutton Smith (1997/2001) The ambiguity of play, Harvard University Press
Wiliam, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur
Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015) Handbok i formativ bedömning, Stockholm: Natur & Kultur