Vägledd lek och tema som lyfter kvalitet

Idag talade jag med en lärare i f som ville diskutera hur hon kan stimulera elever i läsutvecklingen. Vi pratade om hur man kan jobba med praxisalfabetet och praxiskedjorna (Studentlitteratur) för att även de som har svårt men kopplingen mellan ljud och bokstav ska kunna lära sig läsa. Hon ville diskutera metoden för att suga i sig kunskap från mig. Samtidigt delade hon med sig av hur hon grupperar och lägger upp arbetet för att alla elever ska ha utmaning på sin nivå. Vilka lösningar hon funnit och hur hon tänker. Vi lär av varandra.

Det är mycket glädjande och intressant att besöka klassrummet och se vad som pågår. När lärare själva vill diskutera och fundera kring upplägg tillsammans med mig som kollega och specialpedagog ökar våra chanser att lyfta eleverna. Då vi bildar team och tänker tillsammans kring undervisning och planering såväl som enskilda barn utvecklas våra metoder. Samarbete och samsyn är utmärkande för framgångsrika skolor ( Dyson & Millward 2000, Folkesson et al 2004).

Praxis används av logopeder då det gynnar kopplingen fonem-grafem dvs ljud och tecken

Jag gläder mig åt hur undervisningen kontinuerligt utvecklas i våra f-klasser. Lärarna är inspirerade och stolta över elevernas utveckling och sin undervisning som de förbättrar över tid. När det talas mycket om elevernas utveckling och framsteg kan vi ana att något positivt är på gång i klassrummet. Stolthet och engagemang i utvecklingen är nämligen utmärkande för framgångsrika lärare. Att ständigt vilja förbättra sin egen praktik och ta till sig från omgivningen är en vinnande strategi. Att få igång en ”delakultur” kan ge jackpott för eleverna då det är de som åtnjuter förbättringarna i klassrummen.

Praxiskedjorna – kortspel för att lära sig ljuda

Ett välkomnande klimat och en varierad undervisning betonas för att alla elever ska lyckas och känna delaktighet i skolan (Ainscow, Dyson, Goldrick & West 2012). Den inkluderande visionen är särskilt viktig i förskoleklass. Här får barn och vårdnadshavare sitt första intryck av grundskolan och här formas eleverna till skolbarn. Många rektorer förstår idag vikten av hög kompetens och gott ledarskap under det första året. I många f-klasser jobbar idag förskollärare, lärare, fritidspedagoger och även erfarna barnskötare i tvålärarsystem. Teamwork leder till att vi hittar lösningar och här bör specialpedagogisk kompetens också finnas med för att sprida kunskap till och från klassrummet.

Delakulturen kan stimuleras genom klassrumsbesök och reflekterande samtal. Men goda praktiker kan också spridas och skapa variation genom att vi ”skrytskvallrar” en liten stund i början av våra arbetslagsmöten. Så delar vi med oss av lyckad undervisning och borrar helt kort i orsakerna. Det kan sätta igång den pedagogiska elden bland kollegor- de blir inspirerade. Kopplar vi tankarna till vetenskapliga begrepp kan de pedagogiska kunskaperna få vingar på riktigt. Därför är det bra om någon med mycket pedagogisk kompetens leder reflektionen/skvallret. Jag har blivit ombedd att hålla i det av en a-lagsledare hos oss och det är väldigt kul. Olika lärare får prata ca 3 minuter var och reflektera. Vi turas om för att hålla det kort.

Den här veckan talade en lärare från f-klass bland annat om hur de jobbar kring tema kroppen och visade bland annat en bok som eleverna gör i år. Flera olika arbeten om hjärnan, om blodomloppet, om lungorna osv. där eleverna skrivit och ritat sätts samman till en helhet. Att jobba med ett ämne över längre tid ämnesövergripande i Tema bäddar för elevernas förståelse. Det skapar en röd tråd och helhet som är en bra utgångspunkt för barns lärande. De kan uppleva kontinuitet och fördjupning genom variation över tid.

Tema kroppen pågår för tillfället i f.

På senare år har våra f-klasser nått nya höjder på flera sätt. Läsutvecklingens metoder har vi jobbat på och även Temaarbete. Vi kan konstatera att klasserna idag fungerar bättre än för några år sedan. De uppvisar mer av både trygghet och studiero och det påverkar deras kunskaper. Orsaken till förbättringen i motivation och beteende kan kopplas till ämnessamspel som har förmåga att skapa motivation och studiero konstaterar Appelbee (2007). Särskilt god effekt har ämnessamspel i låg- och mellanstadiet, hos rutinerade lärare , samt hos lågpresterande eller mångkulturella elevgrupper menar Hattie (2009).

Rita och skriva för att lära.

För mig som följer upp resultat i årskurs 1 är det också tydligt att våra elever lär mer i förskoleklasserna numera. Vad det beror på är en annan fråga som inte helt besvaras av studier kring ämnessamspel/tema även om metoderna i tema kan spela in. För barn i tidiga år visar sig den vägledda leken vara en viktig fråga som kan leda till förbättrade resultat. Det visar en färsk metastudie från England där vägledd lek jämförts med fri lek och direkt instruktion (Skene et al 2022). I den vägledda leken upptäcker eleverna kunskapen tillsammans med läraren genom att de guidas på ett lekfullt sätt mot ett mål. Kopplingen till bild anses vara grunden för den ökade förståelsen då bilder gynnar överskådlighet och minnesförmåga. Ett sorts explicit undervisning genom bilderna men med lekens premisser i processen. Inom matematiken har vikten av praktiskt material och bilder förespråkats över tid av både Malmer (1999) och Kruse (1914) med hänvisning till Piaget,

Vägledd lek och bildens betydelse

Jag vet att det är mycket vägledd lek i våra klassrum idag. På tavlan ser jag spår från morgonsamlingens upptäckande samtal där läraren använder konkreta representationer för att leda vidare kring matematik och taluppfattning med koppling till elevernas närvaro.

Namnkort för att laborera med eleverna.

Även läsningen gynnas genom att man dagligen ljudar tillsammans och skriver på tavlan samt jobbar med elevernas namn på olika sätt. Den vägledda leken är naturlig för rutinerade förskollärare, lärare och fritidspedagoger som genom dialog och konkreta representationer förmår upptäcka kunskapen tillsammans med eleverna. Så introduceras begrepp och så får eleverna vara delaktiga att tala om och visa på sin förståelse. För att gynna den vägledda leken bör läraren fokusera på hur eleverna tänker snarare än rätt och fel för att leda dem mot kunskap utan att behöva uppleva misslyckande (Levy 1979 i Lillemyr 2013, William 2013). Den vägledda leken utmärker också Bornholmsmodellens språklekar, skolverkets bedömningsstöd samt NCM s metod tänka, resonera och räkna som vi använder i våra förskoleklasser.

Estetiskt arbete med inspiration från tänka, räkna resonera (NCM).

Då jag besöker klassrummet denna gång blir jag glatt överraskad över att undervisningen ger en förförståelse för bråk i matematiken. NCM material tänka resonera och räkna används och inspirerar i utematten i skogen på tisdagarna och i estetiska moment. NCMs metod bygger på att upptäcka matematik tillsammans genom vägledd lek. TRR har för avsikt att skapa en djupare förförståelse för matematik som kan göra skillnad i förlängningen. Detta är en utmärkt tanke då vi vet att elevers förförståelse är utslagsgivande för hur de kommer att lyckas i skolan (Nuthall 2005). I Nuthalls forskning bekräftades att förförståelse är grunden för motivation snarare än medfödda egenskaper eller andra myter om lärande.

Hypoteser kring antal i hemliga burken.

Under detta klassrumsbesök ser jag också att man börjat med den hemliga burken. Det är ytterligare en väg till vägledd lek. Läraren förbereder en burk med objekt. Under veckan ska eleverna fundera kring och ställa hypoteser kring hur många objekt som finns i burken. Vad som kan vara ett rimligt antal. De skriver sina hypoteser och sitt namn i en tabell. Läraren har nu ett bra läge för att utveckla den vägledda leken på mattan tillsammans med eleverna. De kan läsa hypoteserna och räkna objekten tillsammans på olika sätt. Jag har skrivit mer om den hemliga burken här.

Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213.

Dyson Alan & Millward Alan (2000) Schools and Special Needs: Issues of Innovation and Inklusion, London: Sage Publications

Folkesson, Lena, Lengdahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004) Perspektiv på Skolutveckling, Lund: Studentlitteratur

Hattie J, A, C (2008) Visible learning: A synthesis of 800 meta-analyses relating to achievement. Albingdon: Routhledge

Kruse, Anna (1914). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. 2. uppl. Stockholm, Norstedts


Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm

Malmer, Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur

Nuthall Graham (2005) Kulturella myter och realiteter i klassrumsundervisning och lärande; en personlig resa. i Hartell, Hjelm & Kornhall (red) (2018) Nyckeltexter i utbildningsvetenskap Stockholm: Natur & Kultur

Skene, o’Ferelli, Byrne, Kirby, Stevens & Ramchadani (2022) Can guidance during play enhance children’s learning and development in an educational context? A systematic review and meta-analyses, Society for Research in Child Development https//doi.org/10.1111/cdev.13730

William, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur

Lämna ett svar