I förskoleklasserna flyter arbetet mellan skola och fritids samman hos oss genom olika tema. Nyligen var det rymden som stod i fokus men nu har Ivana och Mona börjat introducera vattnets kretslopp i klasserna och arbetet fortgår på fritids genom skapande aktiviteter i anslutning. I veckan gjorde de fiskar som de monterat i ett stort hav tillsammans. Olika former och färger på fiskarna gestaltar elevernas olikheter på ett symboliskt plan. Att låta olikheter komma till uttryck förespråkas i en interkulturell pedagogik (Sharif 2008) som gynnar tolerans. För att knyta åter till tidigare kunskaper kopplar lärarna åter till de Globala målen som vi jobbat med. Genom att placera ut skräp i havet och skriva uppmaningen Finn fem fel så lyckas pedagogerna sätta igång hjärnverksamheten på oss alla som går förbi.
Barnen i våra förskoleklasser har blivit haj på att skriva och och alltmer välfungerande de senaste åren. Temaarbete fångar deras engagemang och många lekfulla skrivövningar bidrar till utvecklingen. Den pedagogiska utvecklingen är påtaglig. Andra orsaker är organisatoriska:
* Flera tillfällen till undervisning i halvklass underlättar varierad undervisning och stöd till alla – studiero.
* Lärare som tar emot på gården på morgonen gynnar ett välkomnande klimat och relationell pedagogik-trygghet.
* Ambitiös rastaktivitet som fångar upp elever redan på morgonen skapar trygghet.
Vi har också lyckats skapa samsyn och personalens ambitioner och brinnande intresse för undervisningen tar oss till nya höjder. Viola och Ivana samarbetar i ena klassen och klurar vidare på hur de ska utmana och utveckla. Den här veckan provade de att låta barnen skriva till en bildserie.
Det är en liten serie bilder som Ivana ritat med utgångspunkt från en bilderbok. Nedanför serien finns plats att skriva på rymliga rader. Barnen kan jobba på sin nivå. Några skriver mer utförligt och andra skriver några få ord. De får stöd förstås vid behov från sina lärare. Eleven berättar vad den vill skriva och läraren skriver en fusklapp eller en miniwhiteboard till stöd om de så önskar. De färglägger sagan också bilderna. Att skriva för hand är viktigt för att memorera bokstäver på den här nivån. Den sensomotoriska processen är komplex vilket gynnar hjärnans aktivitet och skapar minne (Askvik et al 2020).
Andra elever skriver självständigt och alla blir de mycket stolta när de får positiv feedback på vad de lyckats med. Vi vet idag att barn lär först då vi kan peka på vad de gör rätt. Därför är det oändligt viktigt att få igång en positiv process och förstärka den. Det är tydligt att denna insikt finns hos de här lärarna och eleverna förvånar varje dag med sina framsteg. Ofta blir jag ombedd att komma och titta. De förevisar stolt elevernas framsteg. Inte minst när elever varit i svårigheter vill de särskilt understryka den positiva utvecklingen. Detta är typiskt för mästerliga lärare att de visar stolthet för elevernas utveckling menar Hattie.
Viola är över sig nöjd med sagan som fallit väl ut. Så vill hon jobba mera. Hon reflekterar över att nästa år gör vi denna saga inom ramen för tema rymden då den handlar om att plocka ned en stjärna. Inom temat finns utrymme för både fakta och fantasi.
Askvik Eva Ose et al. (2020) The Importance of Cursive Handwriting Over Typewriting for Learning in the Classroom: A High-Density EEG Study of 12-Year-Old Children and Young Adults. Frontiers in Psychology,. Doi.org/10.3389/fpsyg.2020.01810
Sharif, Hassan (2008). Mångkultur, skola och interkulturell pedagogik, i Martin Molin, Anders Gustavsson och Hans-Erik Hermansson (red.) (2008). Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos.