Tema flyttfåglar – språkutveckling, analys och dikt

Det kvittrar i varje snår och sångsvanarna trumpetar. Det är vår! Nu är ett utmärkt tillfälle att titta upp. Ett tema kring flyttfåglar engagerar eleverna och knyter samman kunskapskrav i flera ämnen, vilket stärker förståelsen.  Avslutar vi med en exkursion får vi tillfälle att upptäcka vår närmiljö. Faktatexter kring flyttfåglar lär oss att människor kan lösa kriser kring arters utrotningshot. Det är en kunskap som våra barn kan ha användning för då de möter framtida utmaningar i miljöfrågan.

Motivation på flera plan

På våren kommer flyttfåglar tillbaka till våra breddgrader. Det är ett utmärkt tema att ta upp i skolan då det knyter an till kunskapskrav i olika ämnen och väcker stort intresse bland elever då det knyter an till barns egen verklighet. Inte sällan börjar barnen upptäcka flyttfåglarna under sina raster och på fritiden. Dessutom är flyttfåglar en ”färskvara” som gör det lite extra kul och spännande att få syn på en. Läten och observationer kittlar sinnena och ännu har jag inte träffat något barn som inte låter sig fascineras. Att hålla kvar intresset genom olika övningar i temat är en annan fråga. Denna typ av motivation kallas av Csikszentmihalyi för ”flow”  och handlar mycket om att hitta en nivå på utmaningen som matchar barnets förmåga (William 2013). För att känna att det är en möjlig utmaning måste barnet förstå vad hon ska göra och uppleva att hon klarar det. I det här materialet använder vi ett språkutvecklande arbetssätt som en nyckel till att hjälpa alla barn att lyckas.

Språkutveckling och dikt i naturen

Att arbeta med språkutvecklande metod kan vara en bra väg för att få alla barn med på tåget. Inom det språkutvecklande arbetet understryks betydelsen av barns förförståelse. Både i fråga om ämne och ord/språk. Om vi skapar en förförståelse kommer eleverna att visa intresse och lättare ta sig an uppgifterna. Förförståelse innefattar att ta reda på vad barnen redan kan i ämnet så att alla barn knyter an och samtidigt blir lärresurser för varandra, förklara ord och bekanta oss med ämnet på olika sätt. Här använder vi oss av en fågelbok på nätet för att titta på och lyssna på fåglar. Vi tittar på var de blivit observerade och besöker några bon där fågelfamiljer går att iaktta live. Allt arbete med barnens förförståelse är ett slags stöttning (scaffolding eng.) för att de ska lära känna ämnet och dess terminologi. Dessutom bör vi använda stöttande strukturer som att göra övningar tillsammans på tavlan innan vi gör något individuellt (Gibbons, 2002). Ytterligare en språkutvecklande övning i det här materialet kommer från Anne-Marie Körling. Enligt hennes recept skriver vi en vårdikt och hämtar inspiration från naturen. Att uppleva våren och avända våra sinnesintryck i skrivandet kan göra texten särskilt levande.

Analytisk förmåga kräver träning

Att jämföra fåglar och hitta likheter och skillnader dem emellan är en övning som både tränar analytisk förmåga och är språkutvecklande. För att kunna jämföra likheter och skillnader måste vi tränga in i faktatexten och använda specifika ord för att beskriva förhållanden. Då får vi också tillfälle att öva oss att använda nya ord. I det här materialet har jag valt att fokusera på de central begreppen  kännetecken, häckning och föda. Det är utifrån de begreppen som eleverna ska söka information om varje enskild fågel för att sedan jämföra dem med en kamrat. Därutöver finns det en gloslista för varje text så att vi ytterligare lyfter fram det ämnesspecifika språket. Vissa ord kommer igen i flera av texterna medan andra är olika. Exakt hur du vill jobba med orden är upp till dig. Viktigt är dock att lyfta fram dem, både vad de betyder och hur de används. Kanske kan varje barn bidra med några ord från sin text som ni går igenom tillsammans på tavlan.

Konkretisera matematik

Då vi läser faktatexter snubblar vi ofta över matematiska förhållanden. I samband med flyttfåglar kan det handla om hur långt det är mellan vingspetsarna eller längden på fågelns kropp. Siffror fladdrar förbi och det är lätt hänt att vi inte på riktigt uppmärksammar vad det egentligen är för storleksförhållanden som beskrivs. Det råder vi bot på genom att göra konkreta mätningar i klassrummet. Vi använder garn eller snören för att konkretisera fåglarnas mått. Vi kan också sätta upp dem på väggen för att lättare se och jämföra hur de förhåller sig till varandra i fråga om storlek. På så vis gör vi eleverna uppmärksamma på måttenheterna och dess relation till verkliga förhållanden. De får också tillfälle att kommunicera kring matematiska förhållanden vilket är viktigt för förståelsen (Malmer 2002) .

Gåtor – en faktalek för repetition

I materialet finns 11 gåtor baserade på de olika fåglarna som vi studerar. De här gåtorna går bra att plasta in för att användas som en lek där vi lär oss fakta kring fåglarna. Använd gåtorna för att förhöra varandra på ett lekfullt sätt. Tävla i lag som i På spåret eller låt alla vara med var och en. Läs ett påstående i taget. Den som tror sig veta svaret sätter pekfingret på sin näsa. I slutet räknar du 1, 2, 3 och låter alla som vet svara i kör.

Flera ämnen – en brasklapp

Att jobba med flera ämnen kring ett tema stärker förståelsen hos eleverna. I det här materialet är det lätt att knyta an till exempelvis:

• Geografi – fåglarnas flyttvägar gör det naturligt att titta närmare på världskartan och Sveriges karta.
• NO/biologi – Då vi läser faktatexterna om många av våra stora flyttfåglar kommer det upp frågor om att de tidigare varit utrotningshotade men nu ofta återväxt. Här får barnen en kunskap om att när miljön hotas har vi människor lyckats lösa en del problem tillsammans. I texterna kring rovfåglarna blir det naturligt att tala om näringskedjor i naturen och varför topprovdjuren är extra känsliga för miljögifter.
• Ma – Konkretiserande mätningar aktualiserar matematiska förhållanden och språk
• Svenska – att läsa och skriva samt kommunicera

Då vi jobbar ämnesövergripande är det dock bra att vi förhåller oss lite självkritiska. Ibland tenderar vi att gynna ett ämne som vi känner oss speciellt hemma med. Här är det viktigt att försöka flytta sig ut ur sin trygga vrå och försöka ge sig på även det som eventuellt känns lite otryggt. Att fortsätta utvecklas och prova nya vägar är viktigt för att vi inte ska stelna och tappa energi som lärare.

Litteratur:

• Willian Dylan (2013), Att följa lärande Studentlitteratur
• Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
• Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur 

PDF Fåglar Nynäshamn språkutv + metakogn. 

Presentation PPT