Tema yrken – i dröm och verklighet

Susanne Ågren är regissören och undersköterskan som blev lärare. Det här temat har hon skapat i en årkurs 2 på Viaskolan i Nynäshamn. Temat låter barnen drömma om framtiden men också ta reda på fakta kring olika yrken i verkligheten. Det bjuder också in till en närmare medverkan av föräldrarna i klassen, något som är ovärderligt i samarbetet kring mindre barn.

Vad lär vi oss?

I det här temat studerar vi centrala samhällsfunktioner och tränar på att skriva faktatexter, skapa intervjufrågor och intervjua, hålla ett muntligt anförande, rita, läsa och googla, skriva med blyerts och på i-pad, ta ut stödord samt göra en tankekarta. Dessutom tar vi tillfälle att öva på klockan.

• Ladda ned planen över temat här: Lärarhandledning, ped. plan

Mål för motivation

Susanne har tagit fram mål som barnen förstår. Det kan vara bra att ha då vi idag vet att barn som förstår vad de förväntas lära sig, får större motivation att lyckas. Att berätta om mål har därför blivit viktigt i skolan.  Andra saker att tänka på för att motivera eleverna till framsteg menar Dylan William i boken Att följa lärande:

1. Uppmuntra stegvis,
2. försvåra för jämförelse sinsemellan,
3. ge feedback för framtiden (ej bristfokusera) samt
4. utöva självkontroll (William 2013:165).

Just självreglering/självkontroll är något som visat sig mycket effektivt att lära barn för att nå goda resultat i skolan. Till det här temat finns ett dokument specifikt för detta syfte där vi kan gå igenom målen med barnen i början av temat för att sedan under resans gång fylla i de olika moment som vi lärt oss. På så vis får barnen en överblick över vad vi ska lära oss under temat, vad vi har lyckats med och vad vi har kvar.

• Ladda ned dokumentet: Mål för självkontroll

Språkutveckling ger förkunskap.

Susanne, som läst lärarutbildningen vid Södertörns Högskola på senare år, jobbar  gärna med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i enlighet med Pauline Gibbons tankar. Därför börjar också temat med att låta barnen berätta, rita och skriva om vad de vill bli när de blir stora.

På så sätt aktives deras egen relation till ämnet samtidigt som barnen blir resurser för varandra i att skapa en förförståelse. Gibbons understryker nämligen att en förförståelse är det som krävs för att barnen ska känna intresse för ämnet (Gibbons 2012). En annan fördel är att barnen lär känna varandra och får möjlighet att lyfta fram sina olikheter vilket kan sägas vara ett interkulturellt arbetssätt som gynnar tolerans.

Susanne väljer att börja genom att leda ett samtal kring yrken. Att leda samtal mellan barnen knyter också an till en studie av Nuthall på Nya Zeeland. Där visade det sig att merparten av vad barn lär sig under lektionerna, lär de av varandra (80%) (Dideau, 2015). Med detta i bakhuvudet kan det därför vara extra positivt att läraren är med och leder samtal i klassrummet. På så vis får hon en inblick i barnens föreställningar och kan också vara med och påverka vilka slutsatser som dras.

Vernissage och flera ämnen

Efter att barnen har jobbat färdigt med sina drömyrken bjuds föräldrar in till vernissage där barnen får visa sina bilder och texter. Att på det här viset använda estetiska lärprocesser för att samla barn och föräldrar i skolan ger en positiv bild av lärande och skolans värld som kan vara stärkande för relationen mellan familj och skola framgent. Vid det här tillfället får barn och föräldrar göra övningar tillsammans. Den ena övningen är ett antal gåtor som handlar om olika yrken. Den andra övningen handlar om klockan och när olika yrkespersoner t.ex. börjar arbeta eller äter middag etc. På så vis får barn och föräldrar chans att repetera begrepps som barnen arbetat med i temat samt träna på klockan. Att dra in klockan i detta sammanhang är ett finurligt sätt i att få in matematiken i temat. Varför är det bra? Jo, att arbeta ämnesövergripande ökar nämligen förståelsen. När det blir tal om olika tider på dygnet kan förståelsen för olika yrken öka hos barnen. Men det är inte bara förståelsen för yrket som gynnas. På så vis görs också matematiken konkret vilket gynnar alla barns förståelse för klockan i det här fallet (Malmer, 1999)

Föräldrasamverkan för samsyn

Under vernissagen frågar Susanne föräldrarna om de kan komma och berätta för klassen om sina yrken. Någon anmäler sig frivilligt medan Susanne övertalar ytterligare några andra. Att på det här viset göra föräldrarna delaktiga i skolan har många fördelar. Alla barn i klassen får nu tillfälle att möta olika yrkespersoner och skapa sig en förståelse kring yrken som deras egna föräldrar kanske inte kan förmedla. På så vis gynnas skolans kompensatoriska uppdrag i förhållande till eleverna. Familjerna får också en ökad känsla av sammanhang med skolan vilket kan gynna samsynen mellan lärare och familjer kring barnen och deras utveckling.

Övningarna till Vernissagen hittade Susanne på Lektion .se. Länkarna dit finner du här men kräver att du blir medlem för att du ska kunna aktivera dem.

• Klockan Yrken Muhammad Sami http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=27155
• Tipsrunda Yrken Aida Beganovic http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=27451

Stöttning för allas lärande

När föräldrar håller anförande i klassen antecknar Susanne på tavlan. Efter genomgången hjälps hon och klassen åt med att ta ut stödord för att göra en tankekarta. Stöttning (scaffolding eng.) är ett viktigt begrepp inom språkutvecklande arbetssätt där vi går igenom tillsammans det som barnen senare ska genomföra själva. Här förespråkas också att ett exempel ska finnas tillgängligt för barnen att gå tillbaka och titta på (Gibbons 2012). Att på det här viset visa på tavlan hur man antecknar och sedan tar ut stödord fungerar som en stöttande aktivitet som gynnar barnens förmåga att sedan göra det samma på egen hand.

Lära sig tala och skriva – en början

Som jag tidigare nämnde är det numera vedertaget att barn lär bättre om de vet vad som förväntas av dem. Därför jobbar vi med tydliga mål och framgångskriterier i skolan. Susanne har tagit fram två sådana dokument som hon också delar ut till barnen under resans gång. Den ena berör hur man ska skriva och den andra hur man ska tala – för att nå framgång.

• Ladda ned: Framgångskriterier skriva
• Ladda ned: Framgångskriterier tala

En annan fråga som också understryks numera är vikten av att ställa höga förväntningar på alla barn för att de ska lära sig. Detta är viktigt att hålla i minnet i dagens svenska skola där olika diagnoser kan ta mycket plats i samtalet kring elever. Ibland kan vi få för oss att alla inte kan lära sig. Men det stämmer inte. Däremot kan de behöva olika uppmuntran, särskilt som de utvecklas i olika takt. Och så har vi det där med trygghet och arbetsro som är särskilt viktigt för en del barn med bra för alla.

Litteratur:

• Willian Dylan (2013), Att följa lärande Studentlitteratur
• Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
• Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur
• Didau David (2015) What if everything you knew about education was wrong? London, Crown House Publishing Ltd