Barnen i f-klass har gjort bokstäver i naturmaterial som de samlat i skogen. Läraren Ivana har hängt upp det nya alfabetet med ”höstvibbar” på klädnypor i klassrummet. Då jag besöker gruppen en morgon noterar jag en elev som verkar mycket upptagen. Hon ser mig inte. Istället kikar hon över axeln och skriver koncentrerat av det vackra alfabetet på eget initiativ under morgonsamlingen. Det är inte första gång hon ser alfabetet i klassrummet men nu har det kommit i ny och varierad skepnad genom att eleverna fått skapa det tillsammans av naturens material. Det sätter igång hennes vilja att skriva. Hon drivs av en inre motivation. Man kan ana att hon upplever ”flow” (Csíkszentmihályi 2016). Det är ett uppslukande psykologiskt tillstånd då vi glömmer tid och rum för att arbeta med en lagom utmaning. Jag anar att hon snart lär sig läsa med detta brinnande intresse för att skriva. I gruppen sker många stimulerande övningar som sätter fart på intresset.
På fb diskuterades nyligen varför alfabetet skulle repeteras i åk 1 då man redan lärt sig det i f-klassen. Det låter bra med sådan utveckling i f. Men trots detta ska vi inte förakta repetition. Att känna igen bokstäverna är inte detsamma som att kunna skriva dem väl. Bokstäverna ska elverna återkomma till i hela sitt liv. Dessa små krumelurer ska bära iväg dem på kunskapens hav. De är viktiga verktyg att behärska. Förutsatt att eleverna får utrymme att jobba med innehåll som de upplever meningsfullt är repetition av bokstäver och ord av godo. Den som behärskar att skriva kan jobba med spännande ord som skapar mening gärna utifrån sådant vi talat om. Vår förmåga att variera upplägget är det som gör susen för att hela gruppen ska lära.
I stället för repetition är det variation som är kunskapens moder menar Bodil Jönsson i sin bok Tio tankar om tid (Brombergs 1999/2012). Jönsson som är fysiker plockar isär tidens olika dimensioner och funderar samtidigt över vårt sätt att leva. Hon ifrågasätter att vi jagar tid och vill istället mena att vi låter oss jagas av klocktiden. Resonemanget känns relevant för mig som specialpedagog och lärare. Att stanna upp och fördjupa mitt arbete genom att variera och återkomma till ämnet ur olika perspektiv ger resultat för elevernas lärande. Att sjunga alfabetet, att läsa småord och att skriva ord med stöd är alla aktiviteter som tränar den tidiga förmågan att ljuda. Ett varierat upplägg ger god utveckling och stimulerar barnens motivation. De blir uppslukade.
Förståelsen och minnet har sin botten i att eleven aktivt tänker flera gånger och bearbetar sin förståelse av ett koncept över tid. Särskilt viktigt är att närma sig ett ämne på ett varierat sätt för att behålla den uppmärksamhet och det engagemang som krävs för att uppbåda koncentrationen – aktiv tankeverksamhet. Elementärt kan tyckas då vi som lärare funderar över vår praktik. Ändå är det något som vi glömmer eller missar titt som tätt. När elever tappar i uppmärksamhet och zoomar ut eller blir rastlösa och oengagerade kan vi ana att något behöver justeras.
Graham Nuthall (2005) studerade under lång tid elevers aktiviteter i klassrummet för att ta reda på hur de egentligen lär. Genom videoupptagningar och noggrann kodning av processen upptäckte han att elever sällan lär det som läraren tänkt i klassrummet. De slukas lätt upp av andra skeenden och behöver organiseras väl för att tillgodogöra sig kunskap.Man upptäckte också att det krävs 3-4 tillfällen av explicit undervisning och aktivt tänkande av eleven för att förstå och minnas ett koncept. Eleverna kan med fördel lära av varandra. Men det är inget som sker per automatik.
Då jag stödundervisar i tidiga år påminns jag om variationens betydelse för att hålla engagemanget på topp i gruppen. Jag jobbar med att skapa rutiner då de fungerar som en stödstruktur. Samtidigt vill jag bygga in flera moment för variation. När eleverna lärt sig att förstå vad jag förväntar mig så börjar aktiviteterna rulla på och eleverna lyckas leva upp till förväntningarna. Små barn behöver stöd för att lyckas skaffa sig läsflyt. Lundberg och Myrberg ordinerar 3×20 min/vecka för att ge relevant stöd. Tyvärr sparas det på stöd i svensk skola. Det torde vara en viktig orsak till misslyckande med läskunnighet. Bristen på svenskspråkiga kamrater är högst troligt en annan försvårande omständighet i vår segregerade skola.
Skriva bokstäver kan underlätta att minnas.
Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska
Jönson Bodil (1999) Tio tankar om tid, Stockholm: Brombergs
Nuthall Graham (2005) Kulturella myter och realiteter i klassrumsundervisning och lärande; en personlig resa. i Hartell, Hjelm & Kornhall (red) (2018) Nyckeltexter i utbildningsvetenskap Stockholm: Natur & Kultur
1 comment for “Nörda in – få flow genom ABC med ”höstvibbar””