För några veckor sedan var jag ute i skogen och borrade i stubbar för att skapa bilhotell. Ett sätt att gynna biologisk mångfald för planetens överlevnad. Men det är inte bara den biologiska mångfalden som är hotad i vår tid. Även den språkliga mångfalden är något att fundera över. Genom globalisering och ny teknik blir barn och ungdomar i Sverige alltmer tvåspråkiga. Att knyta en rosett eller dansa Moonwalk som Michael Jackson lär man sig lätt genom att studera filmer på repeat på youtube och öva. Det är glädjande att lära och leder till flerspråkighet. Men jag blir oroad över hur svenskan hamnar i skuggan och blir en alltmer passiv kunskap. För många barn en ren okunskap. Förr talade man om halvspråkighet som ett varningstecken som kunde drabba barn som inte fått lära sig något språk ordentligt. Ett är säkert. Många barn har svårt att lyckas i skolan då deras ordförråd är fattigt. Kan hända speglas torftigheten i ointresset för läsning.
Ett rikt språk finns numera bara på teatern menade Kristina Lugn medan hon ännu fanns ibland oss. Det ligger mycket i det då vi har slutat titta på svensk tv och få människor går i kyrkan eller läser bibeln på kammaren. Inte bara barnen utan även vi vuxna är mer aktiva på engelska än svenska. Vi lyssnar på musik, ser på film, läser böcker och spelar på engelska. Många barn tittar sällan eller aldrig på svensk tv och läsningen ska vi inte tala om. Läsa är inte populärt. Farhågor kring svenskans överlevnad har slagit mig. Är vi inne i ett språkbyte? Ett sorts frivillig kolonisation av vår kultur?
Vad kan vi göra åt det faktum att det rika svenska språket är förpassat till en skuggtillvaro till vardags medan engelska har fått ta över allt det lyriska och dramatiska? Svenska Akademien har vaknat och givit ut en diktbok som delats ut i förskoleklass i år. Det är en bra början. Igår läste jag en artikel på fb om hur lärare lyft fram Tage Danielssons dikt Tummen ur denna antologi i ett tema som gjorde susen bland barnen. Hos oss kommer lärarna i förskoleklass att ta upp den i samband med ett tema om kroppen på vårkanten. Att blanda språk, humor och vetenskap är verkningsfullt och skapar mening. Bildning är en viktig fråga och jag förordar ämnessamspel. Det gör stor skillnad i våra grupper i lägre åldrar och utvecklar både motivationen för skolan och gruppernas beteende då de upplever undervisningen relevant och intressant. Ämnessamspel skapar motivation och studiero konstaterar Appelbee (2007). Särskilt god effekt har ämnessamspel i låg- och mellanstadiet, hos rutinerade lärare , samt hos lågpresterande eller mångkulturella elevgrupper menar Hattie (2009). Som obotlig optimist tror jag fortfarande det finns många saker vi kan göra. Vi behöver bli mer medvetna och gynna svenskan. Språkutveckling behöver bli den stora bildningsfrågan i skolan. Drama, musik, retorik och litteratur på svenska måste få översvämma undervisningen och blandas in i samspel med flera ämnen. Vi behöver gräva i det svenska kulturarvet och synliggöra språket i flera perspektiv.
Därför blir jag särskilt glad då jag ser reliefer som Karolin Artale gjort med årskurs 5 vilka lyfter fram svenska liknelser. Att låta ämnen samspela som här bild och svenska ger ökade möjligheter att förstå och minnas (Shimamura 2018). Med relieferna som ett konstverk på väggen kommer vi alla att bli påminda många gånger om deras existens.
Hattie J, A, C (2008) Visible learning: A synthesis of 800 meta-analyses relating to achievement. Albingdon: Routhledge
Shimamura A (2018) Marge. A whole-brain learning approach for students and teachers, https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf