Vi har några ukrainska elever i förskoleklassen som jag har börjat träffar ett par gånger i veckan för att stötta i utvecklingen. Det blir ett stöd i SVA, trots att det egentligen inte finns i förskoleklass (Kaya 2020). Att vi i Sverige inte fokuserar stöd under det första året (år 0) är en blunder i ett anorektiskt skolsystem. I inledning av grundskolan har små insatser potential att göra stor skillnad. Alla elever och även de nyanlända eleverna kan snabbt komma igång i sitt lärande men kan också uppleva skolan som välkomnande – en grundförutsättning för att de ska lyckas (Ainscow et al 2013). På senare år efterfrågas en garanti för tidigt stöd i förskoleklass men enligt Skolinspektionen förekommer det endast på hälften av skolorna (Skolinspektionen 2020:A).
De nyanlända eleverna får i stödet hos oss stå i centrum för att läsa, lyssna, prata och skriva – lära nya ord och begrepp på svenska två gånger i veckan under 30 minuter. Målet är att locka dem att komma igång med att bli mer språkligt aktiva. När de upplever sin förmåga att kommunicera får de självkänsla och ökad motivation. Att stödja eleverna för att komma igång är viktigt för oss lärare. Vi vet idag att känslor och motivation är ”lärandets grindvakter” (Dumont, Istance & Benavides 2012 i Le Fevre, Timperley, Twyford & Ell 2020). När de kommer igång kan det leda till att de ser att ansträngning lönar sig. Min förhoppning är att denna känsla av delaktighet ska påverka elevernas inställning och fortplanta sig även i klassrummet såväl som på raster och fritids. Barns inställning till sitt lärande betonas av Carol Dweck i Mindset – du blir vad du tänker (2009). Där borrar hon i hur vi kan gynna en inställning hos eleverna där de börjar tro på och betona sina egna ansträngningar – en dynamisk inställning.
Under tiden för stunderna i det flexibla stödet får vi tid för oss själva. Det innebär att jag som lärare har lättare att ge utmaning på rätt nivå. Vi vet att nivån är den rätta då eleverna uppslukas och förlorar sig i arbetet. De upplever “flow” (Csikszentmihalyi). I barnens värld upplevs det som en vägledd lek. Läraren styr mot ett mål en eleverna upplever aktiviteten som lekfull. Det inträffar när de får sätta verkligheten åt sidan – inte kan misslyckas. De får också behålla kontrollen i övningarna – vara med och välja kort. Enligt Levy (1972 i Lillemyr 2013) är detta två viktiga förutsättningar för den lekfulla inramningen. Vi lär känna varandra vilket leder till ökad trygghet, också det en viktig förutsättning för att lyckas i skolan. När vi kan locka elever till ökad aktivitet och närvaro i undervisningen gör det stor skillnad för barnens möjligheter att ta till sig kunskaperna.
”Kunskap är behållningen av tänkande.”
Daniel Willingham
För att skapa förutsättningar för lärande behöver alla människor upprätthålla aktiv koncentration och fokus enligt kognitionsforskaren Arthur Shimamura (2018). Som lärare bör vi därför hitta många olika aktiva vägar in i lärandet för att eleverna ska mobilisera sitt tänkande och därmed utveckla förståelse och minnen. När vi är aktiva i att kommunicera behöver vi tänka och det är tankemödan som sätter spår och leder till kunskap och förståelse. Eller som Daniel Willingham formulerar det: ”Kunskap är behållningen av tänkande.”
Eleverna som kommer till stödundervisningen befinner sig på olika nivå i lärandet. Men det gör inget. Snarare är det en tillgång då det kan få fart på kamrateffekten genom att de kan göras till resurser för varandras lärande (Wiliam & Leahy 2015). Redan efter det första tillfället då jag träffat två barn berättar lärarna i förskoleklassen att de synbart lärt känna varandra på kuppen. De har utvecklat en vänskap. Det är mycket glädjande. Vi vet att positiva relationer är en viktig fråga för att skapa det välkomnande klimatet, trygghet och relationer där alla elever trivs och når utveckling (Thapa et al 2013, Ainscow et al 2013).
Litteratur
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213
Dweck Carol,(2015) Mindset – du blir vad du tänker, Natur & Kultur Akademiska
Kaya, Anna (2020) Svenska som andraspråk – för vilka och hur kan undervisningen organiseras? Stockholm: Natur & Kultur
Le Febre, Timperley, Twyford & Ell (2020) Leda professionellt lärande, Lund: Studentlitteratur
Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm
Shimamura Arthur (2018) Marge. A whole-brain learning approach for students and teachers, https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf
Skolinspektionen (2020:A) Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen.
Thapa, A, Cohen, J Guffey S & Higgins-D’allessandro, A (2013) A review of school climate research, Review of educational research, 3, 357-385
Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015) Handbok i formativ bedömning, Stockholm: Natur & Kultur
Willingham, Daniel (2009) Why don’t students like school, A Cognitive Scientist Answers Questions About How the Mind Works and What It Means for the Classroom