Vad är en balanserad läs- och skrivundervisning?

– Vi vill läsa Halloweenkorten! utropar eleverna i årskurs 1 som går på lästräning hos mig. Jag blir lite förvånad över deras engagemang. Orden på korten är ganska svåra och vissa är långa. Är de inte väl utmanande för de här eleverna? tänker jag. De har ju ännu inte lärt sig alla bokstäver och därför får de stöd hos mig. Men längden på orden är inget hinder då eleverna upplever dem som meningsfulla. Snart ska vi läsa och skriva med korten till stöd som morot efter några andra övningar. Vi skiftar mellan enklare och mer utmanade övningar för att deras uppmärksamhet ska upprätthållas. Och för en balanserad läs- och skrivundervisning (Tjernberg 2018). Korten finns under ladda ner här på sidan.

Det är efter många års läskrig idag bekräftat att elever behöver utveckla sitt ordförråd och även lära sig att ljuda med flyt för att nå läsutveckling. Därför bör vi jobba både med att ljuda och med att lära oss ord och begrepp. Dagens övningar innehåller bådadera:

Då eleverna sjunger och turas om att peka på alfabetet känner de sig självständiga och duktiga i starten på lektionen. Sången är deras stöd. Den fungerar som en minnesramsa. Därefter övar vi på att läsa stavelser på tavlan. Här tvingas de fundera över de abstrakta bokstäverna utan något meningsbärande till stöd. Det är kämpigt och lite innehållslöst. De befinner sig i lärgropen (Nottingham) där de måste tänka efter. Kunskap är ett resultat av just tänkande påtalar Daniel Willingham (2021). När vi nöter stavelserna kommer eleverna också snart att se sin utveckling då deras läsflyt utvecklas från dag till dag. Jag berättar att när de tar sig igenom svårigheten sker deras faktiska lärande och utveckling. Denna vetskap gör dem mer intresserade av utmaningen. Jag berömmer deras ökade koncentration. Barn lär då vi pekar på vad de gör rätt (Van Duijvenvoorde, Zanolie, Serge, Rombouts, Maartje, Raijmakers & Crone (2008). Jag får också dagligen tillfälle att berömma dem då flytet ständigt utvecklas.

Efter stavelseträningen lägger vi upp Halloweenkorten. Här blandas ord som fladdermus, pumpa, vampyr, zombie, kyrka och kors med mera. Eleverna är påtagligt intresserade av orden och bilderna på baksidan kittlar deras fantasi. Ämnet känns aktuellt då höstmörkret börjat krypa inpå knuten. Vi får tillfälle att tala om både meningen med Alla helgons dag, hur ett vargspår ser ut, spöket Laban, Jesus på korset och Michael Jackson och hans zombies och mycket annat. Eleverna berättar om sina erfarenheter av att tända ljus på kyrkogården. Att någon är rädd för mörkret. Jag berättar att vampyrer och Dracula är sådant som människor hittat på och skrivit böcker om. Vi skrattar förvånat när spöket Laban dyker upp. Han är ju inte farlig och inte läskig heller fast han är ett spöke. Övningen och samtalet liknar ett boksamtal men vi utgår från kortlekens ord och bilder. Här finns också lättare ord som blod, ben och hatt för att ge utmaning på olika nivå då eleverna behöver ljuda för att koda av ordet och se bilden.

När vi arbetar med korten vill vi bevara en känsla av lek. Därför får var och en av eleverna själv välja kort. Det är viktigt att de får behålla kontrollen och känner att de lyckas för att två centrala premisser för lek ska vara uppfyllda (Levy 1972 i Lillemyr 2013). Att bevara känslan av lek är en viktig fråga. Lek är barnens motsvarighet till att uppleva flow( Csikszentmihalyi 2016). Leken är liksom flow en känsla av koncentration, tidlöshet och eufori (Klein2005). Man vill fortsätta leka – inre motivation.

Om en elev behöver hjälp så finns vi där och hjälps åt alla. Men varje barn måste få tid att tänka efter då ”Kunskap är det som blir kvar av tänkande” (Willingham 2021). När vi avkodat ordet får vi vända på det och se bilden. Ibland leder det till skratt. Andra gånger till samtal och frågor. Barnen kan lära sig om religion och traditioner (Jesus, mumier) öka sitt ordförråd eller få kunskap om både populärkultur (Michael Jackson, zombier) och andra kulturhistoriska referenser (spöket Laban, Dracula). De får också tillfälle att ljuda. Efter att ha läst alla korten skriver vi orden på whiteboard. Eleverna är mycket förtjusta i att skriva sina ord på tavlan. När de har bild och text till stöd kan de alla lyckas.

Man kan fråga sig varför korten är så intressanta för eleverna? Jag tänker att det handlar om flera komponenter. Aktualitet är en viktig fråga. Liksom färska nyheter stimulerar oss vuxna att fördjupa oss kan Halloweenkorten fungera som en färskvara i samband med hösten och något som eleverna har förförståelse för. Förkunskap är centralt för att stimulera till intresse för läsning och skrivning. Men just de här korten kittlar också fantasin på ett särskilt sätt. De väcker känslor!

En annan aspekt som inte nog kan understrykas på den här nivån är att erfarenheten upplevs positiv och lekfull. Ett välkomnande klimat är en viktig komponent för att lyckas i skolan. Hur vi återkopplar är utslagsgivande. Inte för inte som Dylan Wiliam skrivit så utförligt om återkoppling. Själva essensen i det formativa handlar om att aktivera alla elever och om att deras självkänsla ska bevaras. För små barn är det särskilt viktigt. Försvinner känslan av lek kan vi förlora dragningskraften i övningen, något jag skrivit mer om här.

Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska

Klein Georg (2005) Skapelsens fullkomlighet och livets tragik: essäer, Bonnier, Stockholm

Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm

Tjernberg Katharina (2018) Processinriktad läs- och skrivundervisning, Liber

Wiliam, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur