Denna måndag i skogen med F-klassen var det dags för bokstaven A. Barnen kunde benämna andra träd på A men just Aspen som växte här kunde de inte peka ut. Jag visade på avstånd trädet vars löv darrar i vinden på ett säreget sätt och som just nu liknar guldpengar i sin sköna höstkulör. Medan vi letade asplöv gömde jag påsen med vårt hemliga uppdrag.
Då vi hittat den fick ett av barnen läsa kortet. Just det här barnet har lite svårt med talet men läser flytande och får respekt av kamraterna för detta. Att lyfta fram vad barnen är bra på och hitta något hos alla är en målsättning för oss.
Den här gången handlade uppdraget om dubbelt och hälften. Först fick vi repetera i grupp. Sedan fick barnen göra uppdraget parvis och visa upp för oss fröknar.
- Hämta två pinnar och dubbelt så många kottar.
Efter att ha klarat det fick de fortsätta med:
- Hämta sex kottar och hälften så många pinnar.
Det var många barn som fick tänka till kring detta, men utmaningar är just det som utmärker att lärande pågår. Inte minst James Nottingham talar om utmanande frågor. Trots att allt från början inte var glasklart verkade barnen tycka att det var var roligt och jag tror att vi börjar försöka lära oss de här begreppen. Då repetition är kunskapens moder lär vi dock många gånger få återvända till detta..
Sedan var det lek i skogen och just idag lektes det i nya och gamla grupperingar med 3-6 barn i varje grupp. Alla var mycket uppslukade. En grupp behövde lite hjälp att förhandla i leken så att alla kunde hitta roller som förde handlingen framåt. Detta är nämligen vad som krävs för att inkluderas i leken enligt Borgin Ytterhus (2003). För barn som har svårigheter med språket kan det vara särskilt viktigt att få hjälp för att inte hamna utanför.
Ytterhus, B. (2003). Barns sociala samvaro: inklusion och exklusion i förskolan. Lund: Studentlitteratur.