Susanne Ågren är regissören och undersköterskan som blev lärare. Så här till Påsk har hon tagit hjälp av sin specialkunskap och gjort ett litet kort drama med barnen i första klass för att gestalta de Abrahamitiska religionerna och deras påskberättelser som de jobbat med i klassen. Kan ni gissa om det uppskattas av barnen att få redovisa sin kunskap på detta sätt? Här möter vi apostlar som spelar gitarr och en Judas som flossar. Och Jesus som dör och återuppstår mitt i alltihopa.
I drama finns uppgifter och någonting så att alla barn kan känna att de fyller en funktion för den gemensamma helheten. Det är bra det för deras känsla av delaktighet och inkludering. Att känna sig delaktig i gruppen ör bra för att barn ska känna motivation för skolan (SPSM 2018) . Skådespelet erbjuder olika roller men också annat att göra i produktionen. Sussi har skrivit en liten ramberättelse och sedan har hon med barnens hjälp improviserat fram deras repliker och hur de ska gestalta handlingen. På så sätt blir de delaktiga i att bygga historien och bidra med sina idéer och lösa problem. På scenen hänger religionernas symboler som barnen målat tillsammans. Mycket effektfullt och ett bra sätt att lära. Sällan ska de väl glömma de här religiösa symbolerna som de målat med hela kroppen. Snälla släktingar har också bidragit med hemsnickrade svärd och kläder till änglar, soldater och profeter. Att föräldrar engageras i barnens skolgång är också en framgångsfaktor för att eleverna ska lyckas i skolan.
Igår var jag i matsalen en stund för att titta på genrepet. Vi var några i publiken trots att generalrepetitionen också var första tillfället för eleverna och deras lärare att dra igenom hela manuset (10 minuter) Tidigare hade de bara tränat på enstaka delar. Men det är så härligt att se hur de njuter av arbetet. Rummet fylls av en förväntansfull spänning och glädje. En högtidsstund. Sedan blir det premiär och lite fler personer i publiken. Sussi berättade glatt för mig hur genrepet givit upphov till en intressant dialog mellan barnen då de ville hitta gemensamma riktlinjer för hur de ska röra sig på scen. Hon gladde sig också särskilt åt att de som vågar spela ut även försökt uppmuntra andra kamrater att våga vara med. Ingenting gläder oss lärare mer än när barnen har god inverkan på och uppmuntrar varandra..