På måndagar går vi till skogen med vår F-klass. Det är härligt att njuta de sista dropparna av sommar med lite Utepedagogik. På måndagar upplever vi dessutom ofta att barnen har lite mindre tålamod än andra dagar och då är det härligt att vara i skogen och leka, klättra och bygga kojor.
Men innan leken kollar vi posten. Det är en tygpåse med en matte-övning. Den ska vi först leta upp och den som ser den gömmer sig där påsen finns (som i leken Sardinburken). När alla hittat dit öppnar vi påsen och läser uppdraget. Idag skulle vi mäta våra fötter och varandra med hjälp av kottar. En övning som skapar förståelse för vad mätning kan vara. Kotten som konkret mätverktyg förebådar mer abstrakta begrepp i framtiden. Och så gavs det rika tillfällen att räkna kottarna förstås.
På hemvägen gjorde vi en lov förbi några rönnar. Där plockade vi bär och löv för att gestalta bokstaven R. Naturen är så vacker, något som också barnen direkt ser och talar om. Och det är väl också ett mål i sig. Att få barnen att uppleva det fina med vår rika natur. Att lära sig att uppskatta guldkornen i vår närmiljö. En känsla för miljö som bygger på kärlek snarare än skräck.