Jag var nyligen ute och undervisade en klass med tvåor här på Kyrkskolan i Sorunda. En av våra lärare Anna Perming låg hemma i feber och jag gick in och vickade. På så vis fick jag tillfälle att undervisa igen vilket är både utmanande och kul. Man vaknar till liv av barnen som ger omedelbar utmaning och feedback. I samband med detta möte med elever tog jag med mig en övning från Friends där eleverna skulle svara på olika frågor. En fråga handlade om vad som är bäst med skolan. Nu menade en pojke att elevrådet var det bästa med skolan. Att barnen fick vara med på elevrådet. Jag tappade faktiskt hakan! Han var själv inte ens representant i rådet men tyckte ändå att det var det bästa med skolan! Hur kan det komma sig att en elev i årskurs 2 kan uppleva medbestämmande och demokrati i elevrådet som så viktigt? Jag tänker att några saker spelar in:
- Elevrådsärenden bereds genom klassråd och jag har skäl att tro att läraren här lyckats med givande samtal i klassen.
- Rektor leder elevrådet hos oss. Det ger hög status åt aktiviteten. Även här är samtalsklimatet i rådet en viktig fråga så att eleverna kommer till tals.
- Frågor som behandlas upplevs som relevanta för eleverna. De känner att de får vara med och bidra. Att de kan påverka och att de lär sig något.
Exempel på frågor som nyligen tagits upp i vårt elevråd är införskaffandet av lekutrustning till skolan som skulle ersätta en tidigare gungbräda. Eleverna i rådet önskade en klätterställning men vi lutade åt en kompisgunga av ekonomiska skäl. Detta tog rektor upp med rådet och de var förstående. När gungan väl installerats blev det samtal kring regler. Nu blev rektor lite fundersam då vissa klasser önskade gunga i 3 minuter medan andra klasser önskade 5 minuters gungning. Hur skulle man göra? Rektor förklarade att demokrati behöver inte betyda att endera förslag med flest röster behöver vinna. Sonny i åk 3 förslog då efter en funderare att eleverna skulle gunga treminutersintervaller på morgonen och förmiddagsrasten. Efter lunch är rasten längre och då ska vi gunga fem minuter i taget. Marie Glad som är vår rektor var mycket imponerad av elevens analys och förmåga till problemlösning. Men liksom utbildningsfilosofen Gert Biesta påtalar bör eleverna visas förtroende för att de ska få tillfälle att bevisa sig genom att delta i demokratiska processer och strukturer. Detta eminenta och balanserade förslag från eleven visar verkligen vilken kapacitet som eleverna besitter om de ges möjlighet att reflektera över demokratiska frågor. Förslaget antogs och nu prövar vi det med utvärdering under nästa råd.
Biesta i korthet: Biesta är kritisk till att utgå från elevens egna intressen i undervisningen. En lärare bör istället ge eleverna något de inte frågat efter då de inte visste att de kunde fråga efter det.
Pedagogiska Magasinet 3:19