Att dela grupper genom att räkna 1, 2, 3, 4, 1, 2, 3, 4 är inte lätt i förskoleklass då barnen lätt glömmer bort vilken siffra/tal de blivit tilldelade. Talen är abstrakta representationer (Forsmark i Jakobsson & Nilsson 2011: 121) som de fortfarande håller på att tillägna sig. För att underlätta låter vi barnen representera med hjälp av fingrarna – något konkret. Den som ska vara i grupp 3 håller upp tre fingrar osv. Det brukar gå bra. Nu kan de titta på sina fingrar för att minnas. För oss sker det ofta på idrotten eller då vi samarbetar i lag under våra måndagspass med utematte. 
I förskoleklassen ska barnen utveckla sin taluppfattning med särskilt fokus på talen 0-9. Siffrorna är symboler – en abstraktion som de håller på att utveckla en förståelse för. Det blir därmed viktigt för oss att ofta röra oss i landet där de abstrakta siffrorna möter det konkreta antalen genom representationer på olika sätt. Det kan ske då vi spelar spel, då vi räknar våra namnkort i samlingen som jag skrivit om häreller då vi presenterar talen med hjälp av musik och spänning som jag skrivit om här men även i andra sammanhang.
På det här sättet kan vi också säga att vi räknar med konkret material, något som gynnar barnens taluppfattning och vi lär oss ett korrekt matematiskt språk (Kruse 1914, Malmer 1999).
Litteratur:
Forsmark,Jenny (2011) Att utveckla den matematiska kompetensen i Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson Inger (red), (2011) Specialpedagogik och funktionshinder, Stockholm, Natur och kultur
Kruse, Anna (1914). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. 2. uppl. Stockholm, Norstedts
Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur