-Benny! Läraren påkallar en elevs uppmärksamhet. Hon håller upp sin högra hand och vispar därefter med pekfinger medsols. Eleven vänder sig om och sätter sig ned. Hon korrigerar en annan elev med en annan gest innan hon vänder på timglaset och räknar in 5 tysta minuter tillsammans med eleverna. Likt en trafikpolis eller dirigent håller hon kontakt med gruppen och lyckas styra ljudnivån i matsalen.
Att använda gester för att korrigera elever är effektivt och kan fungera förebyggande. Då barn får instruktion och undviker känslor av skam lyckas de ofta rikta sin uppmärksamhet i rätt riktning. Matsalen är en plats som vi diskuterat nyligen i teamet kring f-klass. Hur vi kan skapa förutsättningar för matro då ljudnivån eskalerat på senare tid. Då vi lyckas styra utan att smitta elever med negativa känslor är det bra för det välkomnande klimatet (Ainscow et al 2012). En av två förutsättningar för att elever ska lyckas i skolan.
Jag äter illsammans med sexåringar och sjuåringar och deras lärare om dagarna. En praktisk åtgärd för att alla raster ska organiseras men också ett tillfälle att skapa relation till elever och att utveckla teamwork. Vi har nyligen talat om ljudnivån och hur vi kan agera för att upprätthålla och etablera en miljö som vi kan stå för. Idag blir jag imponerad över hur lärarna i f tillsamman styr. Alla i gruppen spelar sin roll.
Inom skolutvecklings-lingo betonas att samarbete och samsyn kännetecknar framgångsrika skolor (Dyson & Millward 2000, Folkesson et al 2004). Samtidigt får vi se upp med att hamna i samma tankebox betonar Alvesson & Lundholm (2023). Det är inte vårt gemensamma prat eller vår perfekta regelefterlevnad som gör den stora skillnaden. Skolutveckling kan fungera som ett skyltfönster där trender viss upp enigt Blossing (2019). Istället är det vår fortsatta reflektion där även kritiska röster välkomnas att bidra till samtalet och våra avväganden och försök. Det bör också vara tillåtet att misslyckas för att öppna möjligheter att prova nytt och förbättra. Genom att inbjuda även kritiska röster kan vi få syn på olika effekter som vi inte alltid tagit hänsyn till.
Verkligheten är mångfacetterad, inte svartvit och utvecklingen i praktiken är inte perfekt och tillrättalagd som ett skyltfönster utan rörlig och full av olika möjligheter som en resa på ett segelfartyg. Vi kan inte sluta ta ut kursen och segel behöver hissas och tas ned beroende på väder och vart vi är på väg.
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213
Dyson Alan & Millward Alan (2000) Schools and Special Needs: Issues of Innovation and Inklusion, London: Sage Publications
Folkesson, Lena, Lengdahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004) Perspektiv på Skolutveckling, Lund: Studentlitteratur
Lundholm Susanne & Alvesson Mats (2023) Skolans ledarskap och mål : rektor som maskinist, flipperkula och målsökande missil, Lund: Studentlitteratur