Enligt långtidsutredningen 2019 är det vanligt att skolor på landet halkar efter. I vår skola på landet har vi vänt en sådan utveckling. Resultaten i läsning har förbättrats för både pojkar och flickor genom RTI i f-1 och tema kring olika systemkunskaper. Vårt läsfrämjande arbete fortsätter för att öka intresset för läsning.
Idag kan svenska barn i skolstarten ibland mer engelska än svenska märker jag som speciallärare/specialpedagog. När jag ställer en fråga under samtal med en svensk sjuåring får jag plötsligt ett långt svar på engelska. Barnet har tillgång till mer specifika begrepp och förklaringar på engelska och använder därför det språket – transspråkar. Jag lyfter fram den svenska motsvarigheten för att vi ska bygga kunskap på svenska utan att tillrättavisa.
Barns kunnighet i det engelska språket torde knyta till deras digitala tillvaro där mängder av lustfyllt lärande sker dagligen på engelska genom musik, filmer och spel. Inte sällan följer barnen serier och karaktärer inom ramen för sina spelvärldar som vi knappt har en aning om. Den verkligheten kan vi lärare dra nytta av. Särskilt i skolstarten bör vi vara noggranna att stimulera intresset för läsning och skrivning. Som Sara Bruun så vackert uttryckt det är det en demokratisk rättighet att lära sig läsa och skriva. För att stimulera elevers läsintresse kan lärare, fritidspedagoger eller specialpedagoger använda kunskap om elevernas lekvärldar och deras kunskap i engelska som en hävstång.
För att lära sig läsa och skriva krävs både ordkunskap och förmåga att avkoda. Det är vad som kallas en balanserad läs och skrivundervisning (Tjernberg 2013. Westlund 2017). Som mycket i skolan handlar det om både och:
- Både meningen och elevernas tekniska förmåga att ljuda spelar in.
- För att säkert lära sig ljuda krävs både fonologi, bokstavskunskap, läsning av stavelser och vidare läsning för att uppnå flyt.
- Både barn med goda förkunskaper och sådana med sämre grunder vill vi nå.
- Både skrivning och läsning leder till läsflyt.
Under det här läsåret har elevernas intresse för att lära sig mer om Pokémon hjälpt oss att stimulera både läsning, skrivning och räkning. Både i klassrummet och på fritids.
Det började med reflektion från en lärare i förskoleklass Ivana som efterfrågade nya småböcker för att fånga elevernas intresse exempelvis om Pokémon eller dinosaurier. Jag skrev fakta om Pokémon på olika nivå då jag har elever i stödundervisning i åk 1 som jag tänkte kunde lockas till läsning av detta. Barnen i åk 1 blev också mycket intresserade av att läsa informationen som de så ivrigt hungrar efter. Nu kunde de äntligen få mer kunskap om Pokémon och deras olika egenskaper och utvecklingsfaser som de gärna talar om och leker med varandra.
Min son är bevandrad i ämnet och gav mig förslag på relevanta karaktärer. Jag har själv begränsad kunskap och ingen egen erfarenhet från min egen avlägsna barndom av de små monstren. Men jag har under mina 25 år i skolans värld erfarit att de fortsätter att fascinera elever. Jag tänker att barn speglar sig i dem och deras egenskaper, deras växande och utveckling. På internet fick jag nu själv läsa på och välja vad som kunde vara passande att förmedla. Figurernas egenskaper, färg och form på ett enkelt språk. Möjligheter till progression leder vidare genom utförligare texter i nästa steg. Förutom böcker gjorde jag även läskort med uppgift om karaktärens tyngd och längd.
Hjärnan vill ha kul påtalade kognitionsforskaren Arthur Shimamura (2018) och syftade då på att när lärandet knyter an till tankar och känslor samt socialt utbyte gynnas det aktiva tänkandet som ger lärande. Även Graham Nuthall upptäckte att elever kan lära mycket av varandra men inte alltid vad läraren tror beroende på olika förkunskaper. Klassrummets organisation betonas därför som centralt för att eleverna ska bli till resurser för varandra. Läraren som kan läsa elevernas tankar kan också påverka kamratkulturen och elevernas inställning enligt Nuthall (2005). Att påverka elevernas inställning förstod en för oss förebildlig kollega Kristina Skafvenstedt. Hon är en stor förespråkare av ett förhållningssätt där eleverna ska gilla skolan och uppleva att: School is cool! Därmed inte sagt att de ska undvika att svettas. Tvärtom är det en hög aktivitetsgrad hos eleverna vi vill sträva efter och ett intresse.
På vårterminen träffar jag smågrupper i förskoleklass för att stödja deras läsning. För att leva upp till garantin om tidigt stöd krävs Response to intervention (RTI) dvs koncentrerad smågruppsundervisning efter screening under en period på våren i f-klass. Genom stödet lyckas idag både flickor och pojkar bättre med sin tidiga läsinlärning i våra klasser. Lärarna undervisar också alltmer tematiskt vilket ger ökad stimulans och studiero.
Just nu arbetar smågrupperna i f-klass med att läsa ordkort genom en vägledd lek och de får skriva sina ord på tavlan då vi ses i stödet. Sedan är det fritt fram med skrivandet. De vill gärna skriva om Pokémon som de är omåttligt intresserade av.
Barnen som knäckt läskoden i F kastar sig också över böckerna för att upptäcka att de kan läsa. Spontant uppfinner vissa av dem egna uppgifter. De vill skriva själva om Pokémon på papper på samma sätt som de brukar skriva om tema kring rymden, naturen eller fakta om djur i den ordinarie undervisningen. Somliga barn vill bara fortsätta då de börjat med detta. De har funnit flow Eleverna vill inte sluta. Att elever finner flow efterfrågas av Wiliam (2013) som betonar att lärarens planering och varierade metoder kan ge nycklar att låsa upp elevernas inre motivation.
I detta klassrum understöds aktiviteten av läraren Malin som är överraskad men glad över hur undervisningen differentieras.
Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska
Nuthall Graham (2005) Kulturella myter och realiteter i klassrumsundervisning och lärande; en personlig resa. i Hartell, Hjelm & Kornhall (red) (2018) Nyckeltexter i utbildningsvetenskap Stockholm: Natur & Kultur
Shimamura, Arthur (2018) MARGE
A Whole-Brain Learning
Approach for Students and Teachers
https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf
Tjernberg (2013) Framgångsrik läs- och skrivundervisning, Natur & Kultur
Westlund (2017) Aktiv läskraft, Natur & Kultur
William, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur