För ett tag sedan skrev jag om hur lärarna i årskurs ett arbetade med tema förr och nu. I dagarna firade de avslutning på sitt tema med att klä ut sig och leka lekar från förr och bjuda in flera klasser. Här var elevrådets representanter delaktiga i organiseringen av lekarna och visade och förklarade hur det skulle gå till för barnen som gick runt till de olika stationerna. Att låta elever ta ansvar och förklara gillas av kamraterna som gärna lyssnar på varandra.
- Hoppa twist
- Sista paret ut
- Bro, bro breja
- Katten och råttan
Det var mycket uppskattat. När barnen lär sig sällskapslekar brukar det smitta. Snart bjuder de upp till lek själva. Det gynnar kamratkulturen och ett välkomnade klimat som krävs för att lyckas i skolan (Ainscow et al 2012). Förr var detta barnens domän men i en digitaliserad värld gör vi bäst i att nogsamt lära ut lekarna. Att delta med kamrater i samhandling är en aspekt av delaktighet som gör att eleverna upplever skolan välkomnande. Liksom att sjunga tillsammans ger det en känsla av ett vi.
Det har varit en lyckad röd tråd som kunnat knytas till många olika ämnen och aktiviteter över tid. Att återkomma till stora frågor underlättar för att eleverna ska lära på djupet och uppleva mening enligt Nuthall (2005) som också upptäckte att elever behöver 3-4 tillfällen av aktivt tänkande för att ta till sig ett koncept. Genom en röd tråd kan eleverna dra nytta av sina förkunskaper vilket spär på deras intresse och motivation att veta mer. Att kunskapen är grogrunden för intresse har pedagoger vetat i alla tider. Men i vår tid är det ibland något som glöms bort i tsunamin av information och myter som vräker sig över oss. Då kan det vara lätt att tappa bort själva essensen.
Under temat har man också läst gamla läroböcker och tittat på gamla skolplanscher. De har hängt i korridoren och deras tydlighet och långsiktiga närvaro gynnar verkligen lärande. Man tittar och tittar igen och rätt som det är så upptäcker man något nytt. Man kommer att tala om någon detalj eller egna erfarenheter. Sådana samtal gynnar lärande och minne då de involverar hela hjärnan – både tankar och känslor (Shimamura 2018).
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213
Nuthall Graham (2005) Kulturella myter och realiteter i klassrumsundervisning och lärande; en personlig resa. i Hartell, Hjelm & Kornhall (red) (2018) Nyckeltexter i utbildningsvetenskap Stockholm: Natur & Kultur
Shimamura, Arthur (2018) MARGE
A Whole-Brain Learning
Approach for Students and Teachers
https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf