Då jag gick i grundskolan på 60- och 70talet kunde min fröken i lågstadiet Sig-Britt spela både piano och orgel. Varje morgon trampade hon igång musiken. Vi stod upp och sjöng bredvid våra bänkar för att vi säkert skulle kunna använda hela vår lungkapacitet. Texten följde vi i psalmboken som jag minns det. Somliga texter föreföll kryptiska. Den utsprungna rosen av Jesse rot och stam framåt jul funderade jag mycket över. Vi fick förklaringen av fröken men det lät ändå obegripligt i mina öron och föreföll taggigt och stelt för min inre syn. Psalmbokens blev en daglig påminnelse om det förgångnas språk som kittlade våra sinnen. Ibland med unken eftersmak och vid andra tillfällen med en känsla av salighet. En vänliga grönskas rika dräkt var inte svår att ta till sig då den målande naturlyriken samtidigt illustrerades av naturens förvandling. Våren och sommaren väntade vi alla på. Den pedagogiska vinsten i att lära genom att sjunga praktiseras frekvent inom främmande språk men fungerar lika bra för modersmålet. Sånger och ramsor är ett utmärkt sätt att memorera som kan nyttjas i flera ämnen.
Morgonsången innebar en språkutvecklande start på dagen och en gemensam erfarenhet som knöt oss samman. Idag vet vi mer om mekanismerna i det gemensamma sjungandet. En effekt är subtil. Då vi sjunger tillsammans synkroniseras vår hjärtrytm (Vickhof et al 2013). De som ville bli folkskollärare förr skulle kunna traktera ett instrument. Ett klokt krav kan tyckas då musicerandet kan få stor inverkan på både kunskap och gemenskap. Återkommande rutiner kan också ge en struktur i klassrummet och aktiverar alla elever. Jag har noterat en stor utveckling av läsflyt i klasser i åk 1 som dagligen sjunger och följer sångtexten. Idag kan vi som lärare trolla fram musik utan att själva spela instrument men hur många av oss sjunger i klassrummet?
Nu vill jag inte förhärliga den gamla skolan. Jag hade tur med mina egna lärare men stämningen var inte god i alla klassrum och psalmboken är inte något jag förespråkar även om vissa psalmer kan ha sina poänger. Det jag efterlyser är istället fler tillfällen att bli berörda och kittlad av både av språket och dess mening. Min lärare Maine i mellanstadiet högläste för oss. Jag minns en bok om snapphanar som helt förändrade min blick på skogen och stigarna i våra trakter. Jag bodde i nordvästra Skåne och där hade dramat mellan danskar och svenskar utspelat sig. Det var mycket inspirerande och satte igång många tankar och samtal mellan oss barn.
Innan poeten och akademiledarmoten Kristina Lugn gick hädan 2020 hörde jag henne reflektera över förändringen i samhället för det svenska språket i ett radioprogram. Hon menade att ett rikt språk inte längre stod att att finna någonstans utom på teaterscenen där texterna fortfarande levde i poetisk välmåga. Hon var något på spåren som vi alla behöver fundera över om vi vill odla och uppmuntra ett engagemang för läsning och språk.
Elever i dagens svenska skola är ibland bättre på engelska än svenska märker jag i mitt arbete med läsutveckling i F-6. Det är inte konstigt att engelskan gynnas då barnen ofta leker och spelar på engelska inom ramen för sin digitala fritid. Att leka är ett effektivt sätt att lära då det upplevs som en optimal upplevelse – flow ( Csíkszentmihályi). Elever lyssnar ofta till engelsk musik och tittar på engelsk film, spelar dataspel på engelska och följer YouTubers på engelska. Jämför vi dagens svenska läseböcker i skolan med gårdagens är det en stor skillnad både i innehåll och i språklig nivå. Böcker från förr var både mer grundliga i starten men också rikare i språket och blev mer lustfyllda genom att de väckte känslor då eleverna knäckt koden. Många ord behövde förklaras. Om vi på allvar vill odla det svenska språket behöver vi ta både lek och poesi samt att lära nya ord till hjälp. Använda sång och musik såväl som drama och litteratur. Gräva i flora och fauna samt annan sakprosa för att skaka liv i hela vår poetiska, sinnliga och språkliga förmåga.
Efter år av konflikter och turbulens mobiliserade Svenska Akademien 2021 för att stödja svenskans utveckling och fortlevnad genom att ta fram en diktbok för lågstadiet. Den delades ut i förskoleklass men också i en klassuppsättning till varje skola. Till boken finns även filmer och material som kan vara till stöd. Hos oss kom den till nytta i årskurs 3 där eleverna arbetade med ett tema som var mycket uppskattat – abstrakta känslor. Det hela började med att några elever som fick stödundervisning i läsutveckling påbörjade diktläsning och skrev egna dikter. Lärarna byggde efter detta ett större projekt kring poesi för årskursen genom:
- Genomgång av olika känslor och dess uttryck och gestaltning
- Diktläsning
- Eleverna valde att rita något de gillat ur En bro av poesi.
- Eleverna skrev egna dikter gruppvis.
- De illustrerade dikterna under bildlektionen efter att ha fått utveckla förståelsen för abstraktion och kontrastfärger.
- De fick lära sig om rytm i musiken och räkna stavelser samt tonsätta sina poetiska stycken. Musiken spelades in och spelades upp.
- De dramatiserade sina dikter som sketch/installation/dans och läraren filmade.
Poesitemat kring abstrakta känslor blev mycket lyckat genom att det skapade mening i flera ämnen då elevernas poesi stod i centrum som bärande element. Då de arbetade med sina egna dikter i fokus var de redan djupt engagerade. De hade en mening att förmedla på riktigt. En grupp skrev en dikt om kriget i Ukraina och deras musiklärare liknade deras tonsättning vid Bach.
Språket är inte bara något vi ska träna på utan även ett reellt verktyg för att skapa, erfara och upptäcka vår verklighet. Det har en frigörande kraft. Att odla språket kan vara konkret som att lära känna morän och Nattljus eller abstrakt som att uppleva längtan, strid eller melankoli. Poesi har en frigörande kraft som vi kan använda på alla nivåer. Ger vi utrymme för eleverna att uppleva humor, sorg, skräck och glädje genom texten står det inte på förrän de själva vill pröva sina vingar. Den estetiska och sinnliga upplevelsen av språk behövs för att väcka elevers intresse till liv. Vi kan inte ge upp dessa poetiska domäner till förmån för upplevelser på engelska. Annars kommer vi att fortsätta se svenskan urvattnas.
Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska
Vickhoff, B., Malmgren, H., Åström, R., Nyberg, G., Ekström, S.-R., Engwall, M., et al. (2013). Music structure determines heart rate variability of singers.Front. Psychol. 4:334. doi: 10.3389/fpsyg.2013.00334