När jag var liten lärde jag mig mycket matte av att köpa lördagsgodis och att handla mjölk till mamma. Att det gick hundra ettöres ”hartollar” eller tio tioöres Bugg på en krona visste jag redan innan jag började skolan. Eller att man fick fyra kronor tillbaka på en tia om mjölken kostade sex kronor. Men idag har plastkorten tagit över och det innebär att många barn inte bekantar sig med konkreta exempel på matematik som vi gjorde på min tid. Därför är jag övertygad om att tillfällen att träna på och använda tal och konkret material för färdighetsträning måste öka bland barnen.
Således blev jag särskilt lycklig idag då jag på skolgården träffade barn i årskurs 1 som var i full färd med att lösa diverse matematiska uppdrag i utemiljön. Reu Bard hade halvklass i solen och delade ut utmaningar som gnuggade matematiska begrepp. Hämta ett udda antal pinnar. Hämta ett jämnt antal löv osv. Nu fick barnen både öva på att läsa på korten men även att diskutera och reda ut betydelsen av olika begrepp som udda, jämnt, dubbelt eller hälften etc. Att arbeta med praktiskt material inom undervisningen är ett sätt att göra matematiken verklig. I Piagéts begreppsvärld omtalas detta som ett sätt att ge barn ”inre bilder” av matematiska begrepp (Malmer 2010). Detta gynnar alla barns taluppfattning och förståelse för ämnet och inte minst barn med inlärningssvårigheter enligt Gudrun Malmer i Bra matematik för alla.
Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur
