I veckan har vi haft flera aktiviteter utomhus. I måndags var vi ute i vårt uteklassrum ”Grönan” och mätte med rep. Barnen fick parvis leta upp saker som var en meter och en halv meter långa. Till sin hjälp fick de rep av motsvarande längd. På så sätt tränar de både begreppen hel och halv (som vi diskuterade) och samtidigt bekantar de sig med måttenheten meter.
Efter vår lektion ute fick vi besök av vår parallellklass. Anledningen till detta var ursprungligen att våra kollegor skulle på kurs. Något som vi såg som en möjlighet för oss att jobba vidare på relationerna mellan barnen i klasserna (och med oss). Vi hade också hjälp av våra kollegor på fritids. Vi lekte katten och råttan tillsammans för att bekanta oss och sedan lekte vi fritt.
Fördelarna med att vara utomhus i trädgården är flera. I naturen bildar träd och buskar flera rum som barnen gärna nyttjar i sin lek. Den oförutsägbara miljön i naturen uppmuntrar också särskilt till samarbete och fantasi då den inbjuder till förhandlingar kring tingens mening i leken (Eriksson Bergström 2012). Leken i naturen är således alldeles utmärkt då färdigheter och förmågor som tränas här ligger i linje med viktiga mål i läroplanen. Här tränas interaktion, samspel och språkliga färdigheter (Änggård 2009, Björck-Åkesson m.fl. 2014) .
Vi får dock inte glömma att denna interaktion som gynnar barnens kommunikation också erbjuder en särskild utmaning för barn som har begränsat med språk eller andra samspelssvårigheter. De kan behöva hjälp in i leken för att hitta en ”roll” som passar. Den tillåtande utemiljön kan nämligen också dölja att barn exkluderas (Engdahl 2009).
Referenserna hämtade ur en sammanställning om forskning:
Tallberg Broman, I, Vallberg Roth, A-C, Palla, L, & Persson, S, (2015) Förskola tidig intervention, Vetenskapsrådet