Språk i leken och tankar om genus

Jag gillar när jag ser tecken på att barnen bearbetar och funderar på lärande i lekens värld. Det känns särskilt lyckat för då vet jag att kunskapen är deras – de har tagit den till sig.  ”Barns egen kultur” är den arena av lekar, sånger, gåtor men också deras egen organisation av sina lekar och aktiviteter (Mouritsen 2002, s.17). Det är ett område där barnen själva har makten, ofta på deras fritid men det kan också ske i leken inom skolans sfär.

Idag hoppade vi långhopprep ute på gården i det strålande vårvädret. Jag blev uppbjuden till lek av en nytillkommen elev från Somalia och snart hade vi flera som ville vara med. Och som det ofta är i barns egen kultur (Mourizen 2002) så utvecklades leken efter hand och den här gången tyckte jag den blev lite extra språkutvecklande och ”ostereotypt”.

Vi hoppade ABC… tills det tog stopp. Låt säga att vi kom till H. Då fick barnet välja en person eller ett ord på H t.ex. Hanna så hoppade vi vidare på följande ramsa:

Hanna, Hanna vill du leka med mig, svara ärligt ja eller nej. Ja, nej, ja, nej…

Om personen valde Hare blev ramsan:

Hare , hare vill du hoppa med mig, svara ärligt ja eller nej. Ja, nej, ja, nej…

Det blev många olika ord och som passerade, slingrande ormar, ridande hästar och så vidare.

Den här ramsan som vi hoppade blev en utveckling av en gammal hoppek som jag haft lite svårt för där det ofta är flickor som ska hoppa och ställa frågan till ett pojknamn Älskar du mig? I slutet. Det känns så stereotypt att fråga repet efter någons kärlek. Att försöka motverka stereotypa könsroller är ett mål i Lgr 11 och trots det går utvecklingen  i motsatt riktning visar forskning. Könsrollerna blir alltmer stereotypa i lägre åldrar (Tallberg Broman et al 2015). Något vi alltså måste fundera vidare på..

Mouritsen, Flemming (2002)”Child culture – play culture”, i Flemming Mouritsen & Jens Quortrup (ed): Childhood and children ́s culture, University press of Southern Denmark

Tallberg Broman, I, Vallberg Roth, A-C, Palla, L, & Persson, S, (2015) Förskola tidig intervention, Vetenskapsrådet

Lämna ett svar