Äntligen är snön här och jag kan ta fram mina spårkartor och sätta upp dem på väggen på avdelningen. Så börjar vårt arbete med spår. En del barn känner igen spår från förra vintern. För andra barn är det nytt och de lyssnar uppmärksamt när vi talar om skillnader och likheter på spår av varg och hund, tamkatt och lokatt.
Under våra skogsdagar på onsdagarna drar verkligheten igång deras intresse på allvar.
-Maria, Maria titta spår! Skriker de upphetsat i skogen och vi pedagoger har fullt upp att titta, fotografera och försöka att tillsammans med barnen komma fram till vad det är för ett djur som varit framme. De vill följa efter spåren och det gör vi också ibland. Inget är så motiverande som verkligheten. Plötsligt blir det tydligt att skogen är full av djur.
