Som specialpedagog får jag höra lärares tankar om elevernas utveckling. Denna vecka berättade klassläraren i en åk 2 under EHT att motivation att skriva egna berättelser och att läsa dem för varandra ökat i gruppen. En förändring hade skett då elever som tidigare visat begränsat intresse nu ökat sin inre motivation att läsa och skriva. Det är mycket glädjande.

En orsak till den ökade motivationen kan vara att läraren och jag har samundervisat (co-teaching) sedan jul 2 x 40 min/veckan. Samundervisning efterfrågas inom den samlade vetenskapen för att stimulera alla elever att lyckas i klassrummet.
Fyra förutsättningar nämns för god effekt:
- gemensam planeringstid
- tydliga roller
- skolledningens stöd
- likvärdig status – gemensamt ansvar (inte “assistentroll”)
Vi arbetar på ett sådant sätt. Vi har gemensamt planerat och reflekterat kring undervisningen utifrån gruppens behov. Först har vi arbetat med matematik efter analys av test från Alistair McIntosh Förstå och använda tal. Därefter såg vi ett behov av att lyfta ordklasser (SVA) under analys av elevernas texter. Vi har arbetat tillsammans i SVA med substantiv och adjektiv samt övat på att skriva sagor enligt Cirkelmodellen. Vi har undervisat tillsammans i klassrummet på ett jämlikt sätt där ingen av oss fått rollen som assistent.
Denna typ av samarbete mellan professioner leder till ökad inkludering såväl som kollegialt lärande enligt vetenskapen. Fyra ögon ser mer än två. Vi hinner tänka och analysera läget tillsammans. Vi hinner göra generella anpassningar för att alla ska lyckas. Vi hinner också se mer och hjälpa fler elever i klassrummet. Vi kan stimulera individuella intressen och stödja. Vi lär samtidigt av varandra.

Forskningen betonar samundervisning eftersom den:
- ökar undervisningens kvalitet
- möjliggör inkludering
- minskar exkludering/åtgärdsfokus
- stärker kollegialt lärande
- ger bättre elevresultat

Under de här tillfällena då vi arbetar tillsammans kan vi luta oss mot varandra. Det är kul att vara två och leder ofta till en fyllig planering med fokus på vad vad gruppen faktiskt behöver. Det kan också leda till att vi vågar lite mer. Det blir kreativt även för oss lärare. Vi bygger något tillsammans som underlättar för att stiga ur vår trygga vrå och lära nytt. Den strukturerade kan lättare våga välkomna ett visst hälsosamt mått av kaos som gynnar kreativitet och den kaotiske får tillgång till hälsosam struktur och rutiner.

Då vi tittar på elevernas texter i matematik ser vi att grammatiska frågor kunde vara relevanta att fokusera SVA. I nästa moment fokuserar vi därför på substantiv och dess böjningar.
1. Vi går igenom vad substantiv är och hur de fungerar.
2. Vi låter eleverna leta substantiv parvis.
3. Vi böjer substantiv tillsammans.
4. Vi skriver saga om ett substantiv enligt cirkelmodellen. Först tillsammans, därefter parvis och sedan var och en enskilt.

Varför eleverna i klassen visar ökad motivation till att läsa och skriva hänger delvis ihop med vår lektionsplanering som varit explicit. Därför har barnen lyckats att skriva både en och flera gånger genom en varierad undervisning. Nu vill de fortsätta då de upplever ”flow” (Csíkszentmihályi 2016). Det är ett uppslukande psykologiskt tillstånd då vi glömmer tid och rum för att arbeta med en lagom utmaning. När undervisningen är explicit/tydlig kan den leda till just det. En annan viktig fråga som gynnar motivationen och glädjen att skriva är att vi gör cirklar i klassrummet där elevernas tankar blir synliga i gruppen. Det leder till många skratt och stolthet att höra eller läsa upp sin egen text för verkliga mottagare.
Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska
Friend, M., & Cook, L. (2017). Interactions: Collaboration skills for school professionals (8 uppl.). Pearson.
Florian, L. (2014). What counts as evidence of inclusive education? European Journal of Special Needs Education, 29(3), 286–294.
Florian, L., & Black-Hawkins, K. (2011). Exploring inclusive pedagogy. Cambridge Journal of Education, 41(4), 429–445.
Hattie, J. (2023). Visible learning: The sequel. Routledge.
Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik (3 uppl.). Studentlitteratur.
Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Liber.