Mattespråk med studiero i åk 1

Jag undervisar i halvklass i åk 1. Det är ett sätt att ge stöd till hela gruppen men utan att fokusera ett fåtal. Under halvklassundervisning hinner jag stötta många barn. Men även ordinarie lärare får samtidigt samma möjlighet. Så vill vi lyfta undervisningen. Jag jobbar som specialpedagog och utvecklingsledare. Vi försöker rikta stöd flexibelt utifrån behov i grupperna. Just nu undervisar jag i matematik i den här gruppen. Särskilt fokus lägger jag på det matematiska språket som är viktigt i tidiga år och betonas av Gudrun Malmer Bra matematik för alla (1999). Då vi i organisationen i år särskilt vill lyfta studiero har jag läst på lite i ämnet. Detta läsande underlättade för mig att härom dagen få till en synnerligen lyckad lektion.

Lektionsupplägg

Jag har undervisning i halvklassgruppen i en sal bredvid klassrummet som används av fritids. Jag behöver därför möblera om inför min lektion. Att placering och gruppering är viktigt är något jag ständigt återkommer till. Rutiner är viktiga för att elever ska lyckas. Ändå är det något jag kan bli bättre på. Jag behöver fokusera detaljer i min tillfälliga boning. Det finns alltid ursäkter att ta till: Jag har fått byta rum, haft problem med tekniken och gruppen har skiftat mycket i sin sammansättning. Sådana frågor påverkar studiero (Skolverket 2021). Att hitta stabila strukturer och rutiner är något jag dock behöver prioritera för att eleverna ska lyckas på mina lektioner (Morningstar et al 2015). I det här skedet vill jag också utveckla elevernas förmåga till samarbete. Placering är då särskilt viktigt och jag kan också behöva prata enskilt med elever som inte fungerar bra på mina lektioner för att försöka hitta överenskommelser och lösningar (Nilsson & Karlberg 2020).

Bordsplacering i klassrummet

Då jag läst på om studiero påminns jag om sådana frågor. Därför ber jag denna gång läraren skicka över gruppen till mig istället för att jag ska hämta dem. Nu kan jag stå i dörren och ta emot eleverna för att på ett lugnt och metodiskt sätt skapa trygghet och riktning in i klassrummet (Nilsson 2020). Jag har tagit mig tid att få allting väl planerat, inte minst placeringen. Den här gången har jag noga tänkt igenom grupperna samt även hunnit dubbelkolla närvaro inför lektionen. Jag har också hunnit prata med somliga elever enskilt för att de ska lyckas med tanke på samarbete.

Jag lägger fram miniwhiteboards på bänkarna med elevernas namn så att de ska hitta sin placering. Det fungerade väl. Eleverna går och sätter sig på sin plats i sina grupper. Då jag vill inleda undervisningen är det några elever som fortsätter prata med varandra. Jag instruerar enligt Bill Rogers råd kring Classroom management:

– Det är en del elever som pratar, konstaterade jag.

– Jag vill att ni alla tittar hit och stänger munnarna, nu börjar lektionen, signalerade jag vänligt men bestämt.

Jag försöker visa vänlighet och utstråla lugn.

Först då eleverna är tysta önskar jag dem välkomna och går igenom vårt program som jag skrivit på tavlan.

Vi ska börja med snabba tal där jag ger dem en räknehändelse och de ska skriva ett uttryck på sin whiteboard. Jag delar ut pennor. Vi har jobbat med räknehändelser/mattesagor förut. Då skrev vi på iPad och jag brukade läsa deras räknesagor i början på nästa lektion och vi löste dem tillsammans på tavlan. Detta är en struktur de känner igen. Nu kommer jag istället att hitta på några sagor och de ska skriva uttrycket på sin egen tavla och visa för mig. De får lov att hjälpa varandra. Jag tar ett exempel:

– Tre delfiner simmade in i en grotta. Sedan kom två delfiner till. Hur många var de tillsammans?

Barnen skriver svaret på tavlan och håller upp det för att visa mig.

– Bra, säger jag men nu vill jag att ni ska skriva ett uttryck.

– Vad är ett uttryck? frågar en elev.

– Det är när vi använder mattespråket för att beskriva hela räknehändelsen/sagan. Vad som händer först och vad som händer sedan och hur det blir, förklarar jag. Vad använder vi för räknesätt i den här sagan? frågar jag.

– Plus, svarar en elev.

– Det stämmer. Kommer ni ihåg vad plus kallas med ett finare ord på mattespråk?

– Addition.

– Just precis!

En del elever börjar självmant skriva hela uttrycket på sin tavla. Jag berättar sagan igen och skriver samtidigt uttrycket steg för steg på den stora tavlan för att förevisa. Eleverna gör detsamma. Jag tar flera exempel. Jag betonar varje steg i berättelsen och eleverna är med på noterna. Jag ökar så småningom takten på övningen och nu blir det några snabba tal. Jag kommer också in på subtraktion. Jag försöker lyfta fram språket.

– Gör svårare! ber en elev. Jag förklarar att det strax kan bli svårare då vi ska spelar plump. Där finns mer utrymme att klura förklarar jag. Jag vill hålla mig i det här talområdet då vi vill befästa grundläggande räknekunskaper, inte minst tiokamraterna.

Elevernas uttryck på tavlorna.

Efter de snabba talen får eleverna sudda och lämna in tavlor och pennor. Jag tänker att det är bra för dem att sträcka på benen innan nästa övning. Då de åter satt sig i grupperna får de nu hitta på ett namn till sin grupp. Om de inte kan komma överens får de använda sten, sax. påse.

Bestämma gruppnamn är en samarbetsövning.

Jag skriver gruppernas namn på tavlan och delar ut 3 tärningar per grupp. Vi turas om. En grupp i taget får slå tärningarna. De berättar för mig vilka tal de fått och jag skriver talen på tavlan. Nu ska vi alla klura på vilket tal de kan kryssa. Man får använda addition och/eller subtraktion. Varje tal från tärningarna ska användas en gång. Då kryssen börjar komma upp på tavlan ska vi försöka klura ut hur vi kan få många poäng. Vi försöker kryssa ett tal som angränsar till andra kryssade tal. Vi får ett poäng för vårt nya kryss och ett poäng för varje angränsande kryss. Mot slutet blir det svårare och kan vi inte kryssa så får vi en plump. Fyra plumpar åker ut. Det finns även en större plump som jag skrivit om här.

Lilla plumpbrädet 1-16

Jag gläder mig åt den lyckade lektionen där samarbete nu äger rum i gruppen. Det finns utmaningar att hantera då vinnarskallarna är många. Men det är glädjande då alltfler barn lyckas både med samarbete och matematik. Då man är under 11 är det först då vi pekar på vad barnen lyckas med som de faktiskt lär visar modern neurovetenskap (van Duijvenvoorde et al 2008).

van Duijvenvoorde Anna C. K. , Zanolie Kiki, . Rombouts Serge A. R. B, Raijmakers Maartje E. J. , Crone Eveline A. (2008) Evaluating the Negative or Valuing the Positive? Neural Mechanisms Supporting Feedback-Based Learning across Development, Journal of Neuroscience 17 September 2008, 28 (38) 9495-9503; DOI: 10.1523/JNEUROSCI.1485-08.2008

Malmer, Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur

Morningstar, M. E., Shogren, K. A., Lee, H., & Born, K. (2015). Preliminary Lessons About Supporting Participation and Learning in Inclusive Classrooms. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 40(3), 192–210. https://doi.org/10.1177/1540796915594158

Nilsson Jonas & Karlberg Martin (2020) Handbok i klassrumsledarskap, Stockholm:Liber

Persson Ingvar Nämnaren 3 Årgång 12 Uppslaget NCM spelet PLUMP http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3236_85-86_3.pdf

Rogers Bill, Classroom Management https://youtu.be/Q1bIQ1Hg00c

Lämna ett svar