Istiden och minnet

Som jag tidigare skrivit om använder vi naturen som vår verkstad då vi gestaltar bokstäver i vår förskoleklass. Ofta använder vi olika växter men inte alltid. Härom sistens gick vi till stranden för att leta mjukslipade stenar att använda för bokstaven S som i sten. Väl där frågade jag barnen om de hade någon aning om hur stenarna blivit så där lena och runda. De tänkte till och så småningom kom de med olika förslag. Kanske hade någon trampat på dem ? Kanske har de tidigare varit sand eller lera? Inga dåliga gissningar och med lite hjälp från mig så var det någon som hört talas om den tjocka isen som tryckt ned hela landet och som slipat stenarna mot varandra i sand, lera och vatten.

Att stanna till och få barnen att tänka efter är viktigt för att kunskaper ska lagras i långtidsminnet. Repetition krävs förstås men gärna då med tillfälle att tänka efter. Det är repetition genom själva tänkandet som får kunskaperna att etsa sig fast menar man (Dideau 2015). Och helst ska man tänka från olika håll över tid så det blir en liten utmaning eller en lärandegrop som James Nottingham talar om.

En annan dimension som är viktig för lärande är rörelse och hälsa. Därför passar det så bra att undervisa utomhus till och från tycker vi. Naturen är ju en utmärkt idrottshall som utmanar till både klättring, löpning, kast- och balansövningar bland annat. Att promenera tillsammans är också bra både för hjärtat och samhörigheten. Då vi gärna vill ta med barnen till Stockholm för museibesök känns det bra att vi är tränade i att vandra tillsammans och hålla ihop. Ibland sjunger vi då vi går. Det är ett utmärkt sätt att hålla takten och att känna samhörighet och glädje samtidigt som vi tränar språk och musik.

Didau,David (2015) What if everything you knew about education was wrong? Crown House Publishing,

http://www.jamesnottingham.co.uk/learning-pit/

Lämna ett svar