Matte och språk i laborativa samtal 

Idag repeterade vi ordet att uppskatta i två omgångar. Först bad Helena eleverna att uppskatta hur många kilo skräp vi plockat på skräpplockardagen. Hon skrev barnens hypoteser på tavlan. Sedan berättade hon hur många kg det blivit och vi jämförde med deras uppskattningar. Vi pratade också om hur mycket 1 l mjölk väger och vad en 6-åring väger. För att få ett hum.

Sedan försökte vi uppskatta/gissa hur många kaffemått fågelfrön det skulle behövas för att fylla hela vårat F. Vi skrev barnens uppskattningar på tavlan igen. Sedan fick barnen gå fram ett och ett och hälla frön på F-et tills det var fullt. Efter att vi jämfört våra uppskattningar med utfallet samlade vi ord på F på tavlan.

Varför? På det här sättet introducerar vi mätning och hypotesprövning. Vi passar också på att räkna med konkret material, något som gynnar barnens taluppfattning och vi förebygger ett korrekt matematiskt språk (Kruse 1914, Malmer 1999). Ett korrekt matematiskt språk är centralt för att lära matematik och betonas även inom inom andraspråksundervisning där det är viktigt att hjälpa barnen att utveckla ett kontextoberoende språk enligt Cummins (i Gibbons, 2006).

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Kruse, Anna (1914). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. 2. uppl. Stockholm: Norstedt

Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur

Lämna ett svar