Lagom till Halloween har årskurs 3 skrivit spökhistorier om ett slott som de också fått lov att illustrera. Att variera estetiska processer med att skriva är uppskattat och gör att den skrivna texten kommer fram ytterligare där den hänger på väggen och lockar till läsning. Då en förälder var på besök i klassen härom dagen såg jag till min glädje att hen stod länge och tog sig tid att läsa texterna.
Bilderna är stämningsfulla och det är roligt att läsa de olika berättelserna och ger en extra dimension till elevernas tankar och känslor tänker jag. De fantasier som växer fram speglar också elevens inre värld. Känner vi den världen finns det anledning att tro att vi lär känna eleven ytterligare. Att känna eleven är ju en viktig fråga för läraren som kan i sin tur ge nycklar i arbetet med att hjälpa eleven att utveckla sin motivation – att anpassa undervisningen (Skolverket 2014).
Men barnens utrymme för individuella uttryck inom ramen för gruppen påverkas också av hur vi designar våra lektioner. I lektionens utformning skapas förutsättningar för att differentiera undervisningen för hela klassen menar Helen Wallberg i Lektionsdesign – en handbok, (Gothia Fortbildning 2019). Att utveckla lektionens design kan vara ett sätt att möjliggöra en flexibel och varierad praktik i klassrummet med utrymme för alla elever att lyckas. Förmågan att variera metoder i klassrummet och att vara flexibel för olika behov är tillsammans med ett välkomnande klimat nämligen utmärkande för klassrum och skolor som lyckas inkludera alla elever och ge dem möjlighet att utvecklas (Ainscow, Dyson, Goldrick & West 2012).
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213.
Skolverket (2014) Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes
Wallberg, H (2019) Lektionsdesign: en handbok, Gothia Fortbildning