Under året har barnen i vår F-klass haft en dagbok att rita och skriva i en gång i veckan. På höstterminen arbetade vi i den på fredagar. Oftast handlade det då om något de gjort skolan eller på fritids. Den här terminen har vi flyttar aktiviteten till måndagar och öppnat för att barnen reflekterar mer över sin helg. Då dyker det upp mer personliga erfarenheter. Familjen och mor- och farföräldrar tar plats.
I början ritade de och berättade för oss medan vi antecknade vad de sa. Senare kunde vi ge dem en fusklapp att skriva av. Men nu får de försöka på egen hand och en och annan behöver fortfarande lite stöd för att hitta rätt bokstäver medan andra behöver utmana sig att skriva med små bokstäver. På så vis jobbar var och en på sin nivå och den som vill ha lite hjälp kommer lite närmare för att få det. Men alla skriver själva. Det är härligt att se hur de förkovrat jobbar med detta och roligt att ta del av vad de haft för sig.
I dagboken ser vi lite vad som hänt över året. Både i fråga om lärande och utveckling. Vi ser hur de lärt sig bokstäver och att skriva och även andra ämnen dyker upp. Men även deras bildberättande utvecklas och vi kan också se skymtar av hur deras liv utvecklas. Därför tycker jag att den passar mycket bra att titta igenom tillsammans med barn och förälder i utvecklingssamtalet. Som ett komplement till barnets utvärdering och andra måldokument där vi kan se vad barnet lärt sig i matte och svenska.
”Det göttaste till sist”
Dagboken tittar vi i på slutet av samtalet hos mig. Och det är faktiskt som att spara det ”göttaste till sist”. För både barn och föräldrar mår bra av att se den här utvecklingen. Den blir ett rörande bevis för barnets lärande och utveckling som underlättar för oss alla att tänka i ett ”growth mindset” där vi vi tror på lärande och utveckling genom att utmana oss själva (Dweck 2015).
Dweck Carol,(2015k) Mindset – du blir vad du tänker, Natur & Kultur Akademiska
