Variation och kontroll när alla ska med…

Jag har skrivit många gånger tidigare här på bloggen om hur vi blandar och ger för att förbereda alla barn för att lära sig läsa. Hur  vi jobbar varierat med Bornholmsmodellens språklekar, med ASL på ipad, med ”old school” bokstavsträning och med montesorriinspirerat material i ”lärandelek” osv. Variationen är viktig för att locka till övning.

Barnen övar upp sin fonologiska medvetenhet och gör sig alltmer hemmastadda med bokstäver, ord och meningar. Förutom detta att utmana och uppmuntra till lärande måste vi också hålla koll på att alla är med på tåget. Det gör vi på ett informellt sätt genom att arbeta formativt varje dag. Hos oss blir det mycket inträdesbiljetter där barnen får läsa varandras namn och laborera med namnkort på tavlan.

Vi arbetar också med att fördela ordet så att alla barn är aktiva. Men det kan också ske i samband med att barnen får spela Bornholmslek på ipad, prova att läsa kort, skriva på tavlan osv. Därutöver gör vi också vissa formella kontroller av hur långt varje enskilt barn har kommit i sitt lärande. Så började vi med en bokstavskontroll i början på terminen för att utröna hur och vilka vi skulle behöva stötta lite extra. Vissa barn kunde både stora och små bokstäver samt hade börjat läsa medan andra knappt lärt sig de stora. En naturlig spridning. Inget att oroa sig för. Eller som David Dideau säger: Don’t mind the gap! Att spridningen ökar kan vara ett tecken på att alla lär-fast i lite olika takt.

Efter det testet har vi fortsatt våra varierade insatser och vår vanlig pedagogik i progression. Samtidigt har vi övat lite extra med vissa barn under tiden för lärande lek eller fri lek. Sekvenser om 15-20 min ett par gånger i veckan. Barnen kanske skulle varit kvar i leken om de fick välja själva men när vi förklarar att vi ska öva så att de lär sig det här (med bokstäverna) följer de gärna med. Alla vill förstås lyckas och mår bra av att vi förväntar oss det av dem. Ska sägas att även andra barn än de som har störst behov också får öva så det är inte särskilt märkbart i gruppen vem som gör vad.

Efter sportlovet märkte jag att vissa barn som tidigare gärna undvikit bokstäver om de fick välja själva, hade utvecklats märkbart. De ville gärna svara och bad om att få skriva på tavlan till min förvåning. Då jag frågade sade de sig ha övat hemma! Att deras egen inre motivation har vaknat är tydligt. Och börjar de öva själva på eget initiativ så är mycket vunnet. Då jag gjorde en genomgång med ett av barnen inför utvecklingssamtal passade vi på att gå tillbaka till vår bokstavskontroll. Nu med en annan färg för att se vilka nya bokstäver som hen nu kunde. Och se! Det var ganska många det..

Att på detta sätt synliggöra lärandet kopplar stödet till ett mål. Och det är viktigt för att barnen inte ska uppleva insatsen som en aktivitet som bekräftar deras oförmåga och belastar deras identitet.  Istället ser de att övning ger färdighet. De uppfattar sin egen utveckling och sitt lärande. Något som kan påverka dem att tro på sin förmåga att utvecklas – ett ”growth mindset” i Dwecks terminologi.

Dideau David (2016) http://www.learningspy.co.uk/psychology/limits-growth-mindset

Kommentera