Idag var jag i en årskurs 2 på morgonen för att lyssna på några elevers läsning innan klassen skulle ut i skogen på en utflykt. Döm om min förvåning då läsningen denna morgon flöt bättre än någonsin. Eleverna var mer fokuserade än vanligt. De var också mer motiverade att läsa. Ingen elev argumenterade eller ojade sig denna morgon. De bara läste utan knot. Lätt som en plätt. De verkade också ha lättare att hitta en passande bok – velade mindre. De ville tillbaka till fröken och gruppen och komma med på utflykten. Då jag talade med barnen såg de fram emot att gå ut. Med denna hägrande morot verkade de uppleva läsningen som mindre av en utmaning. Det var ju bara en liten stunds ansträngning innan äventyret.
Vi vet att variation i undervisningens metoder är viktigt för att all elever ska förstå ett ämne och minnas. Men variation och tempo mellan olika moment stimulerar också också elevernas förmåga att fokusera. De orkar kämpa mer när det finns morötter eller saker att se fram emot. Att byta miljö från klassrummet till skogen kan ge något för fokus.
Att omväxling förnöjer visar också en internationell studie om delaktighet i förskolan av Åström (2023). Där framkom att omväxling i undervisningens organisering av gruppen ledde till ett ökat fokus hos eleverna – delaktighet. Barn som lekte mycket fick fokus av instruktion i hel grupp och tvärt om. Barn som ofta tog instruktion i hel grupp blev mer aktiva och fokuserade i mindre grupp. Framgångsrika lärare kan variera så menar också Hirsch (2020). De framgångsrika lärarna presenterar moment som överraskar och bryter mönstret och den ordinarie strukturen och upplevs roliga.
Som specialpedagog stödjer jag läsutvecklingen i tidiga år genom en effektiv metod RtI – ett stöd i 3 lager: 1) god undervisning, 2) smågruppsundervisning och 3) särskilt stöd. Sådan organisering av stödet baserar sig på en kontinuerlig uppföljning elevernas utveckling (Nilvius 2024). Trots att det är det mest effektiva sättet att organisera stöd är det fortfarande en bristvara i Sverige. Det ökade stödet och stimulansen genom RtI i f-3 har bidragit till stor förbättring hos oss som du kan läsa mer om här och här för att alla elever ska lära sig läsa.
En viktig fråga i detta arbete är också samarbete med vårdnadshavare. Då även de inser nyttan med morötter kan stor utveckling ske hos eleverna. Att vi vuxna visar samsyn i våra förväntningar kan verkligen försätta berg. Även elever med eftersläpande färdigheter och flera diagnoser kan då lyckas i skolan och uppleva ökad delaktighet.
Hirsh Åsa, (2020) Relationellt ledarskap i klassrummet – så skapas magi, Stockholm: Natur och Kultur
Nilvius Camilla (2024) RTI-modellen i praktiken, Gothia
Åström Frida (2023) Everyday life in preschool – Swedish and international approaches, https://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1804379&dswid=5234