Vattnets kretslopp – skynda långsamt med Tema

Vattnets kretslopp

Vattnets kretslopp

Jag har alltid gillat tema som arbetsform. Att riktigt fördjupa sig i något och titta på det från olika perspektiv. Ett tema ska helst slå an strängar som får oss alla att börja vibrera. Som får det att börja klia i nyfikenheten. Som uppfyller oss så att idéerna börjar flöda. Ett bra tema ska kunna få klichéer att rämna och den magiska verkligheten att träda fram i hela sin sinnliga skepnad.

Helst ska ett tema vara fullmatat med varierade aktiviteter. Jag vill gärna göra studiebesök, experimentera, läsa, skriva, prata, titta på film, surfa, diskutera, spela teater eller på annat sätt gestalta. I min värld ska det helt enkelt vara som en djupdykning och innehålla så mycket som möjligt. Det ska definitivt innehålla studiebesök eller experiment eller något som kan kallas ”verklighet”. Det ska också innehålla någon eller några former av gestaltning som visualiserar temat. Gärna drama. Sedan ska det naturligtvis innehålla olika fördjupningar i fakta må det vara i bokform, film, föreläsning, bild el.dyl.

tapetklister och breda penslar

tapetklister och breda penslar

Det är just blandningen av praktisk och teoretiskt, konkret och abstrakt som ger temaarbete sin alldeles speciella magiska förmåga att väcka lusten att lära till liv. För att få svar på någon alldeles egen fråga, för att spinna vidare på någon alldeles egen tråd. Ja, inom temat förstås, men något som får var och en att gå framåt drivna av sin egen inre motivation.

Jag har jobbat med tema i många år på olika sätt. På Blommensbergsskolan gjorde vi teman som ofta avslutades med uppträdande som innefattade sång och musik eller utställningar. På så sätt kunde vi dra in föräldrarna i skolan för att få ta del av vad vi lärt oss. Och efter varje framträdande var det så påtagligt hur stämningen i skolan blev magisk. Kanske var det en kollektiv känsla av stolthet inför vad vi lyckats med. För det var ofta väldigt mycket arbete och turbulent med dessa teman. De var utmaningar. Scheman skulle byggas om och planeringen var omfattande. Ändå var det fantastiskt. Man fick lära sig saker, både lärare och elever.

På senare år har jag jobbat med tema i lägre åldrar. Det har varit lättare då lärarna som undervisar gruppen i allmänhet inte varit lika många. Tema har då blivit mindre av en utmaning men fortfarande lika glädjande. Det är en fröjd  att se barn leka stenåldern på rasten under tema om forntiden eller att peppra guiden på muséet full av insiktsfulla frågor.. Eller att få ta del av hur Abdi från Nordafrika designar sin högst personliga runsten eller skriver sin första uppsats om att leva på stenåldern och komma resande till våra breddgrader för att jaga ren och grilla köttet tillsammans med svenskarna. Hur alla kamraterna häpnar när han tar bladet från munnen. Och detta är väl också en grundläggande möjlighet med tema. Det kan ge utrymme för att vi kan få möjlighet att uttrycka våra olikheter inom det gemensamma. Att vi blir tydliga för varandra.

Men den allra mest tillåtande miljön för temaarbete är nog ändå förskolan. Här är det mer öppet och som pedagog är man inte begränsad av hur många timmar som vi måste syssla med något visst ämne. I förskolan kan ett tema få ta tid och vävas in i verksamheten. Det ger många fördelar. Det här året har jag haft möjligheten att jobba med tema vatten i förskolan. Projektet har böljat fram över året och började med ett inledande arbete om hav och sjö där vi samarbetade med skolan. Här fokuserades djurlivet i vatten. Sedan byggde vi på med experiment på tema vatten för vår förskolegrupp. Vi blandade teknik- och fysikövningar med andra övningar av klassiskt montessorisnitt som ”fiskens delar” eller ”ö och sjö”.

Så småningom dök ett av barnen upp med en skönlitterär bilderbok som gestaltade vattnets kretslopp. Då kom vi överens att vi skulle byggde vattnets kretslopp i papier marché. Sagt och gjort. Det var roligt att bygga och vi gjorde det i flera steg så att alla barn kunde få vara med flera gånger. Det blev en fin samarbetsövning som stärkte gruppen då alla barn kunde delta på sin nivå. Det fina med modellen av kretsloppet är att det visualiserar så väldigt mycket som vi vill lyfta fram i förskolan.  Här kan vi knyta an till vatten, luft, träd, årstider, jord och mycket annat. Under hösten och vintern planterade vi ekollon och äppelkärnor och såg dem gro. Då vi arbetade med projektet under lång tid parallellt med vår ordinarie verksamhet har temat inte stressat oss. Alla barn har hunnit vara med i flera omgångar vilket också gynnar deras förståelse. Och så har de förstås varit mycket intresserade, vilket ju är viktigast av allt. Att väcka deras lust att lära och att fördjupa sig – deras egen inre motivation.

3 comments for “Vattnets kretslopp – skynda långsamt med Tema

  1. Pingback: 2019

Kommentera