Tanka texter

Kulturbussen har dockat in mot Kyrkskolan igen. När den kommer till oss så parkerar den tätt mot skolan så att barnen ska ha nära från skolans dörr och in i texternas tempel. Lite som en bränsleleverans i rymden. Bussen backar upp mot skolan och små barnahänder bär iväg de färska böckerna. Så flyter text ut ur bussen och in i skolan för att ge bränsle åt vår undervisning. På detta sätt kan fem klasser låna nya böcker var 14:e dag från bussen. (Ska sägas att vi också går till Sorunda bibliotek med jämna mellanrum). Tre klasser lånar på tisdagar och två klasser på torsdagar. Och alla får de möta professionella som assisterar i sökandet efter böcker vilket är ovärderligt.

I min roll som nyanställd specialpedagog och biträdande rektor möter jag en hel del barn i läsning. Och det har slagit mig att de alltid är välförsedda med litteratur på en lagom nivå. Litteratur som de själva varit med att välja och som de uppfattar intressant. Böcker som känns färska och välsmakande. Behöver jag förklara hur mycket det underlättar för mig som lärare? Att hitta rätt bok till varje barn är en grannlaga uppgift. Särskilt om man skulle befinna sig i ett obemannat och kanske lite dammigt skolbibliotek. Inget ont om skolbibliotek. Sådana vill vi också gärna ha. Men att en liten kulturbuss på landsbygden kunde ge ett sådant mervärde det var något nytt för mig. Än en gång slås jag av hur fantastiskt välorganiserat och fint det kan vara i vårt lilla Nynäshamn. Med ständigt nyladdade kulturbussar och professionella att konsultera. Jag träffar Anna Edgren och hennes kollega som jobbar på bussen då de passar på att äta lunch i vårt personalrum. Men snart piper de iväg igen bort i sin farkost. Ut på vägarna i det böljande Sorundalandskapet. Själv känner jag mig som Lajka, den första hunden i rymden, förundrad över vad som ryms här ute.

Kommentera