En näve nypon med bokstaven N och matematik

Efter att vi spenderat morgonen med mätövningar utomhus gick vi idag iväg för att plocka nypon för att gestalta bokstaven N. I Svandammsparken, mitt över gatan från skolan, växer fina nypon som vi hjälptes åt att plocka. De tog vi sedan med oss in.

Som inträdesbiljett i samlingen fick barnen så fundera över om de hade något N i sitt namn och sätta sin namnlapp på rätt ställe i diagrammet. Därefter fick de komma fram några åt gången för att ta en näve nypon och placera ut dem på våra bokstavsmallar. Alla vill så gärna vara med och lägga upp bären och allas blickar riktades nu mot bokstäverna som växte fram. På så vis ”nöter vi in” bokstäverna i allas medvetande. Så småningom var både lilla och stora N täckta av nypon. Vi tog ett foto som vi sedan exponerar på väggen.När bokstäverna var klara gjorde vi en annan övning av dem. Nu bad jag barnen gissa/uppskatta hur många nypon det fanns i stora N. Barnen hade flera idéer. Allt ifrån 100 000 till 30 st nypon. Jag skrev upp alla förslag på tavlan. Sexåringarna tycker det är mycket spännande med tal och speciellt höga tal. De följde med spänd förväntan mina anteckningar på tavlan. Nu var det dags att kontrollera ungefär hur många nypon det faktiskt rörde sig om. Hur skulle vi göra det? Jo vi räknade hur mycket plats 10 nypon tog och sedan räknade vi hur många sådana rutor det kunde få plats i bokstavens ”area”. På så vis kom vi att räkna med 10-tal. 10, 20, 30, 40, 50 osv. ända till 190 kom vi i talkör.

Innan det var dags att gå på lunch funderade vi över vilken av gissningarna som låg närmast 190. Att det var 140 var det en elev som förklarade. Detta faktum kanske inte alla barn förstår i det här läget. Men vi tänker att det gemensamma samtalet är något de kan lära av. Det är också viktigt att försöka stimulera barn på alla nivåer och då försöker vi blanda enkla frågor med mera komplicerade frågor. På det här viset ger vi dem en också en förförståelse för matematiken som kommer senare. Då vi använder konkret material (här nypon) håller vi oss samtidigt på en nivå där alla förstår vad som pågår vilket gör att de kan upprätthålla koncentrationen. På det här sättet räknar vi också med konkret material, något som gynnar barnens taluppfattning och vi lär oss ett korrekt matematiskt språk (Kruse 1914, Malmer 1999).

Kruse, Anna (1914). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. 2. uppl. Stockholm: Norstedts

Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur

Kommentera