Fjärilar – ett vårtecken

Jag har tidigare skrivit om hur vi börjat jobba med våren och vattnets kretslopp här och här. Då jag var på universitetet härom dagen jobbade mina kollegor vidare med temat genom att ta upp fjärilens livscykel som ju också passar bra under samma hatt. Vi har pratat en del om fåglar och flyttfåglar. Men det är ju insekternas återkomst som lockar hit så mycket fåglar så här års. Fjärilen lyftes fram genom att samtala, titta på en liten film från Youtube i helklass där Helena läste texten högt. https://www.youtube.com/watch?v=zgi-ZbznJX8

Barnen fick också rita och skriva om fjärilen. I detta arbete jobbade de enskilt. Därefter fick de gestalta en fjäril efter modell kyrkfönster. Här fick barnen jobba parvis för att hjälpa varandra med att rita av fjärilen efter en mall, klippa och klistra med silkespapper och piprensare. Idag passade jag på att fråga klassen vad de lärt sig. De berättade om förpuppning och förvandling, om antenner och om att fjärilen har en snabel som den suger nektar med och som den rullar ihop. Att fjärilen är en insekt kunde jag också lära mig genom att läsa vad de skrivit. Många begrepp som vi kan ha nytta av. Att använda bildstöd i undervisningen betonas från många håll i dessa dagar. Det stärker elevernas förmåga att förstå men även deras möjligheter att berätta. För barn med svenska som andraspråk är det viktigt och här lyfter man särskilt fram att bild är bra med koppling till text för att skapa den förförståelse som krävs för att kunna läsa och lära sig begrepp (Gibbons 2006). Jag tänker i det här sammanhanget på Dewey (2004) som påtalar att barns intresse är ett tecken på spirande kunskap. Här ger förkunskaper barnen en ingång att, genom sin tidigare kunskap, känna motivation att jobba vidare. Det varierade arbetssättet i det här momentet får mig dessutom att tänka på de gamla läroplanerna från 60-talet där en sorts metod i fråga om pedagogisk psykologi ingick. MAKIS (motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete) ställde förväntningar på läraren att inkludera och variera (Höstfält G 2015).

Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Höstfält, Gabriella (2015) Resultatinriktad individualisering i skolans inre arbete: En grundad teori om utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner på grundskolans högstadium, Stockholms Universitet, Institutionen för Pedagogik och Didaktik

Kommentera