Planera och konstruera vattnets kretslopp

Under våren har vi jobbat med vattnets kretslopp som jag skrivit om här, här och här. Med avstamp Elsa Beskows Olles skidfärd kom vi att börja tala om vattnets olika tillstånd. Därifrån har vi kommit en lång väg via fåglar, insekter och våren. Vi har lärt oss om allemansrätten. Vi har sjungit om citronfjärilen (Skafvenstedt). Vi har odlat fjärilar och besökt det lokala fågeltornet i Östra Styran (närmiljö — Lgr11). Så bestämde vi oss för att avsluta temat med att bygga kretsloppet i papier-maché som tittskåp i skokartong. Vi repeterade tillsammans vad som bör ingå i vattnets kretslopp. Först fick barnen skissa tillsammans parvis för att planera bygget. Jag förklarade att när man bestämt en plan tillsammans genom att rita på papper så vill man kanske ändra något då man väl börjar bygga. Att det kan man göra bara man kommer överens först. Att man kan ändra på planer men att man måste komma överens. Sedan blev det dags att bygga. Nu hade vi förberett och organiserat malerialet så att allt skulle flyta. Borden var skyddade med plast. På borden fanns sax, frystejp, dagstidningar och färdigblandat målarlim/tapetklister. Först fick de klippa hål i skokartongen för att släppa in ljus i himlen. Sedan fick de med hjälp av frystejp och tidningar konstruera landskapet (berg). Därefter limmade vi fast och täckte över med lim och tidningsremsor.Slutligen fick de gå loss med färgat silkespapper som fanns tillgängligt i lagom stora bitar. För att minska svinn och få till ett bra flyt i klassrummet är det viktigt med sådana förberedelser av materialet. Vi konstruerade också moln och solar som vi hängde upp i sytråd. Bygga gjorde vi vid två tillfällen för att hinna klart. En dag efter bygget hade vi en utvärdering där några av barnen reflekterade över processen på eget initiativ.

-Vi bråkade lite i början men sen gick det bra!

Barnet var glatt överraskad och det blev även vi över att vi nu fick tillfälle att prata om hur samarbete kan utvecklas. Jag tänker att skissen har en funktion att fylla så att eventuella meningsskiljaktigheter avhandlas innan det blir skarpt läge.

Vi gjorde par till detta tillfälle för att de skulle fungera som läranderesurser (Wiliam & Leahy 2015:177-207) för varandra. Vi tänker att alla ska lyckas och att vi stöttar så det blir en bra erfarenhet av samarbete. Om vi lägger ned lite tankemöda på gruppering vid flera tillfällen och blandar och ger tillfälle till nya erfarenheter så har vi snart en grupp där alla kan samarbeta med alla. En grupp som vet att det brukar gå bra.

Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015) Handbok i formativ bedömning, Stockholm: Natur & Kultur

Kommentera