Måndag och Utepedagogik som vanligt. Men lite kallare och snöigare än vanligt denna måndag. Därför beslöt vi att gå på promenad för att få upp värmen och samtidigt besöka en ny skog som ett utav barnen hade pratat om, nära hennes hem. Då vi samlades på gården var den full av is. Såklart var vi tvugna att prata om isen som de tyckte var så spännande. Hur det kom sig att den var där? När fryser vatten? Hur kallt är det idag? Var ligger 0-punkten i förhållande till plusgrader och minusgrader på en termometer. Osv.
Alla blev mycket glada att ge sig ut på upptäcktsfärd. Och även för oss fröknar kändes det spännande. Vi fotograferade spår på vägen. Vi har nämligen börjat prata om spår. De ska vi skriva ut och jämföra i vår bok om spår. På lagom avstånd hittade vi så till en ny skogsbacke som ligger vid vattnet på ön Trehörningen i Nynäshamn. Där såg vi solen gå upp medan vi klättrade i nya träd och besteg nya bergknallar. 
– Om man lägger isbitarna i solen, hur lång tid tar det då tills de smälter? Hörde jag några barn diskutera. Det är tydligt vilka små vetenskapare barn är. Experiment är så naturligt för dem och de uppslukas direkt av att testa och undersöka olika fysikaliska förhållanden. I naturen finns rika möjligheter att undersöka och lära med koppling till praktiken. Något som gynnar minnet visar forskning.
