– När vi använde dockan vid återberättande ville alla vara med och de mindes mer tillsammans! Varenda lek som togs upp i boken hade de specifikt memorerat.
Vi reflekterar över gemenskap kring läsning och estetiska processer genom Läslyftet f-3. Lärarna i F-klass har provat en bokpuff från biblioteket – Gittan och gråvargarna (Lindenbaum 2001). Puffen innehåller bilderboken i flera exemplar och även en Gittandocka. Denna använder lärarna tillsammans med eleverna för att återberätta historien.
– Det är stor skillnad mot förra veckan då vi högläste i samband med kartläggningen Hitta språket. Då hade eleverna svårt att minnas och visade ett begränsat intresse för aktiviteten, menar lärarna.
Med bokpuffen blev det däremot annorlunda. Gittandockan gav flow i samtalet och ökade dragningskraften för eleverna att delta och att engagera sig. Den lekfulla inramningen genom det estetiska greppet bygger på lekens premisser (Levy 1978) där eleven kan:
- behålla kontrollen.
- sätta verkligheten åt sidan – kan ej misslyckas.
- uppleva en dragningskraft i sig själv.
Ur Lillemyr (2013)
Att använda en docka som dramatiserar vad eleverna säger och som de kan tala med sänker trösklarna för elever. Ett annat sätt att minnas tillsammans kan vara att rita.
– Fanns det något annat som kan ha bidragit till att eleverna mindes mer denna gång? undrar jag under vår reflektion.
– Barnen fick alla var sin bok att titta i då vi högläste boken. Vi hade också talat om boken innan vi började och förutspått innehållet utifrån omslaget. Deras förmåga att studera bilderna noga kan ha bidragit till ökad förståelse och minne.
Det är väl belagt att bilder som komplement till text/tal ökar förmågan att minnas genom genom dual coding (Clark & Paivio 1991). Tillgången till en egen bilderbok vid läsningen kan därmed säkerligen ha bidragit till elevernas förståelse och minne av innehållet i texten.
Genom läslyftet har vår kollega Susanne Ågren arrangerat vårt möte med biblioteken i kommunen och läsfrämjaren Anna Edgren. Det har bidragit till vår nyvunna kunskap om bokpuffen och ett ökat samarbete. Gemenskap och relationer mellan lärare och bibliotekets kompetens kan bidra till konkret utveckling i praktiken. Lärarna har på förfrågan nu fått tillgång till en halvklass med böcker. Då barnen var och en fått en bok att läsa blev läsningen mycket harmonisk och framgångsrik. De kunde fokusera.
Om jag känner de här lärarna rätt handlar det heller inte bara om tillgången till fler böcker utan även om att lärarna är tydliga med ramarna för läsningen. De är bra på att förmedla vad de förväntar sig och konsekventa i att följa upp att det blir som de har tänkt. Även beteende tar de sig tid att lära ut på ett explicit/tydligt sätt så att eleverna förstår hur man läser/bläddrar. De instruerar så att eleverna får tillfälle att göra rätt. De låter ofta eleverna få vara med och berätta om ramarna. De skapar ett positivt klimat.
Fler uppsättningar av bilderböcker i halvklass skulle säkert kunna bidra till ökad språklust ute i våra svenska skolor. Att uppmuntra till en rik svenska är ett Sisyfosarbete för lärare idag då andra språk dominerar i den digitala värld där barn spenderar mycket av sin fritid. För att elever ska bli intresserade av läsning och svenska är det därför än viktigare att vi vässar våra metoder för god undervisning. Eleverna behöver aktiveras i sitt tänkande. Vi behöver verktyg för att fånga deras engagemang. Skolverket kritiseras med rätta i dagarna för de långdragna kartläggningarna vilka kan få motsatt effekt till den goda undervisningen. Vad som gör elever läskunniga och intresserade är god undervisning och ett tidigt stöd från f.
Clark & Paivio (1991) Dual coding theory and education. Educational psychology review, 3(3), 149-210, https://DOI.ORG/10.1007/BF01320076 i Kirshner, Hendrick & Caviglioli (2020) How learning happens, Routhledge
Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm