En liten grupp elever står och stampar i sin läsutveckling. Trots tidigt stöd i att knäcka läskoden har de fortfarande svårigheter med både förståelse och flyt i läsningen. I tidiga år har de tränat mycket både genom läsläxa och i klassrummet. De har också fått stödundervisning i smågrupper under perioder för att uppnå ett adekvat flyt (RTI). Nu i åk 4 har de backat i sitt läsflyt jämfört med årskurs 3. Hur kan jag som specialpedagog stödja dem och läraren för att komma vidare?
Varför backar eleverna?
Läsflyt är en färskvara och brister elevernas intresse leder det lätt till ett undvikandebeteende – minskad träning. Övergången till åk 4 ger högre krav och även nya relationer till lärare. Sådana utmaningar kan bidra till att en negativ spiral sätter igång-man slutar anstränga sig och ger upp. Läsandets hantverk bygger på en kombination av avkodningsteknik och ordförståelse. Uthållighet i ansträngningarna på båda områden är den bästa medicinen vi känner till. Vi får inte ge upp. Men att fortsätta träna utan att eleverna ser ljuset kan också få motsatt effekt – det kan nöta ner deras självkänsla och få dem att tappa tron. För att ansträngningar ska ge positiv effekt behöver de se sin utveckling. Om vi lyckas uppmärksamma barnen på sin utveckling får vi möjlighet att bevara deras hopp och nyfikenhet. Höga förväntningar på vart vi ska nå betyder inte att varje kliv måste vara enormt. Adekvata förväntningar och passande utmaningar är viktiga frågor för att undvika tappade sugar.
När jag träffar eleverna verkar de ha tappat lite av den gajst som jag upplevde att de visade i årskurs 1 -3. Då vi nu läser tillsammans ser jag också att vi behöver arbeta mer på avkodningen som de slarvar med. De läser inte tillräckligt noga. Inte heller tillräckligt systematiskt då de stöter på nya ord. De gissar och rycker uppgivet på axlarna vid oklarheter. Systematiken och uthålligheten i avkodning kan bli bättre. Vi behöver också hitta tillbaka till engagemanget, glädjen och intresset för läsning om vi ska kunna öka också ordförståelsen.
Hur kan vi öka flytet?
För förbättrad avkodning använder jag både analoga och digitala metoder. Genom Wendicks eller andra läslistor får de träna på att läsa stavelser för att automatisera dem. De får också tillgång till appen Spel-ett läsflyt där de kan öva både stavning och flera aspekter av flyt genom en vägledd lek. De här övningarna kan de göra själva i klassrummet vid pauser såväl som på fritiden. Det är eleverna som ska svettas. Vi måste också följa upp träningen för att synliggöra utveckling. Både jag och ordinarie lärare kan bidra genom samsyn där vi pekar åt samma håll och förstärker det positiva.
Läsintresse i gemenskapen
Förutom de tekniska övningarna i avkodning behöver eleverna finna motivation och intresse för läsningen på mina stödlektioner. Därför tänker jag luta mig mot det gamla goda knepet att skapa en social arena i gruppen kring vår högläsning. Boksamtal är kungsvägen till läsintresse vet vi sedan länge. Men vad ska vi läsa? Jag vill hitta något där alla elever i gruppen kan delta aktivt i stafettläsningen. Dikter ger stort utrymme för elevernas tankar och känslor samtidigt som mängden text är begränsad. Om eleverna kittlas, om deras känslor väcks till liv – då får vi något att samtala om och även att minnas.
Jag har ett läromedel i åtanke som alla lågstadieskolor 2021 fick i present från Svenska Akademien. En bro av poesi vill jag pröva med gruppen för ändamålet. I denna antologi presenteras noga utvalda dikter ur vår svenska diktskatt. De kärnfulla texterna åtföljs av illustrationer som gör sitt jobb då de lockar eleverna och väcker känslor. Här finns också frågor att diskutera. Boken åtföljs även av en lärarhandledning som ger inspiration och vägledning att finna vägar till mer diktläsning på olika tema.
När eleverna blir aktiva
Jag prövar boken i gruppen för att se om den kan väcka ett intresse. Efter att vi läst inledningen om att öppna våra sinnen får vi dra oss till minnes vilka sinnena faktiskt är. Samtalet om gör eleverna påtagligt nyfikna. Vi talar också om att de nog har hört mycket dikt som de inte tänkt på i musiken. Därefter läser vi en dikt av Gustav Fröding som gestaltar ett gråbergs gråhet. Orden staplas i en näst intill dadaistisk monotoni. Nu skrattar vi tillsammans. Vårt samtal blir alltmer förvånat och uppsluppet. De bläddrar nu frenetiskt för att hitta vidare ämnen i boken. De pekar och visar dikter för varandra. De har idéer om vad vi ska läsa och sovrar bland rubriker och illustrationer. Det är tydligt att deras nyfikenhet har vaknat. Då vi läser kan de alla bidra, även den elev som har störst svårigheter.
Efter att vi läst och samtalat denna första gång tycker en av eleverna att de kanske kan få läsa upp dikter i klassen? Somliga av barnen är lite avvaktande till förslaget och andra mer positiva. – Vi kan väl träna! säger han och ser hoppfull ut. Vi får väl se hur detta kan utvecklas? Att ge utrymme för muntliga former för redovisning är en bra väg att gå för att stimulera elever med läs- och skrivsvårigheter enligt Katarina Tjernberg som studerat framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013). Den muntliga presentationen kan bana vägen även för även skriftliga utmaningar. Vi ska fortsätta att läsa och samtala i den här gruppen en period. Kanske kan vi komma överens med läraren om en fortsättning i klassrummet. Att som specialpedagog arbeta i samspel med lärare kan ge god effekt är min erfarenhet. Då barn i svårigheter kan ligga steget före kan de lyckas i högre utsträckning både med läsning och skrivning. Deras engagemang kan också smitta flera.
En bro av poesi delades ursprungligen ut till alla elever i f-klass 2021 och varje skola fick en klassuppsättning för ökade möjligheter till gemensam läsning. Jag vet dock inte hur mycket den används ute i landet. Härmed vill jag uppmuntra både lärare, fritidspersonal och specialpedagogisk kompetens att använda den på flera nivåer. Den håller vad den lovar. Dikterna kan bli en verklig bro till läsintresse genom att de ger sinnlig läsning och uppsluppna samtal som eleverna gärna låter sig överraskas av.
Tjernberg (2013) Framgångsrik läs- och skrivundervisning, Natur & Kultur