Efter två dagar på Vetenskapsrådets resultatdialog i Jönköping surrar huvudet av tankar. Sverige har mycket spännande praktiknära forskning på gång är tydligt i seminarierna. Forskning som kan lösa problem i svensk skola. Men samtidigt som skolan står inför extrema utmaningar minskar andelen anslag för utbildningsvetenskaplig forskning. Det är paradoxalt.
Vetenskapsrådets resultatdialog är en årlig höjdpunkt där vi i som är medlemmar i Skolportens Lärarpanel kan lyssna på och tala med forskare och andra aktörer. Det var första gången för mig att delta i denna turnerande konferens som ny medlem i panelen. Resan blev också ett tillfälle att lära känna några av panelens ledamöter och delar av tidskiftens redaktion.
Flera intressanta frågor belystes i presentationer som jag bevistade:
Hur kan man stödja elever med tidiga läs och matematiksvårigheter? – en randomiserad kontrollerad studie. Detta var en särskilt intressant studie för mig som arbetar med det tidiga stödet för att alla ska lär sig läsa. Linköpings Universitet bekräftar att Response to intervention (RTI) genom koncentrerad smågruppsundervisning/enskild undervisning lyfter resultaten för elever i svårigheter i åk 2. I Linköping är studien utförd för barn med anlag för läs och skrivsvårigheter i åk 2 och man har tagit fram ett material.
Hos oss arbetar vi med ett systematiskt stöd redan från första början. På våren i f-klass ger vi utrymme för särskild träning till alla elever i behov, oberoende av orsaken till deras svårigheter. Då vi mäter utvecklingen genom DLS i åk 2 visar även våra resultat en tydlig förbättring för elever med dyslexi men också för elever med SVA och NPF. Då vi börjat stödja tidigare ser vi hos oss att alla elever lyft sig och särskilt pojkar i svårigheter.
Hur kan lärare stödja elevers egna matematiska resonemang ? – designprinciper för undervisning. Även detta forskningsområde känns högst aktuellt. De senaste PISA-resultaten tyder på att det fortfarande sker för mycket enskilt räknande i böcker och att elevernas språkutveckling inom matematiken behöver förstärkas. Hur vi utvecklar undervisning för mer resonerande kring matematiken är akut.
Hur kan man fördjupa specialpedagogstudenters relationskompetens? Det relationella perspektivet har blivit alltmer tongivande och höga krav ställs idag på att lärare och specialpedagoger ska kunna knyta band till alla elever. Men hur kan kompetensen tränas och utvecklas rent konkret? På Kristianstads Högskola har man utvecklat former för detta både genom simuleringar, videobaserad reflektion och träning i interaktion. Ett mer nyanserat och professionellt språk kommer att krävas kring det relationella genom metoder och möten ansikte mot ansikte. George Herbert Meads interaktionistiska tradition har givit stor utveckling i processerna. I specialpedagogiskt arbete visar samplanering med lärare bättre evidens än fortbildning.
Hur delaktiga är förskolebarn i Sverige jämfört med Portugal och USA? En spännande studie jämför barns delaktighet i förskolan över olika länder. Här visar sig Sverige fortfarande upprätthålla en hög grad av lek i jämförelse med andra länder (54%). Ett intressant resultat av studien visar att elevernas engagemang ökade då de erbjöds ovanliga gruppformat. Att variation kan stimulera engagemang känns igen men att det även gäller gruppformat var en intressant ny aspekt. Både den större eller mindre gruppen kunde alltså stimulera ett engagemang beroende på kontexten – om det upplevdes som en omväxling.
Vilken fortbildning får lärare? Högskolan i Borås har analyserat fakturor. Samtidigt som skolverket styr fortbildningen alltmer genom statsbidrag och moduler ger den decentraliserade skolmarknaden utrymme för kommersiella krafter på fler nivåer. Här konstaterar Högskolan i Borås att det i skolan saknas fortbildning i samhälleliga frågor. Man kan också skönja närvaron av en ”specialpedagogisk industri” och stora utgifter till föreläsningar om Lågaffektivt bemötande.
Hur undervisas konkurrerande historier? Hur historielärare växlar utgångspunkt. I det mångkulturella samhället av idag krävs nya grepp för att inkludera och skapa ett intresse för ämnet. Historielärare skiftar perspektiv – wobbling.
Hur hanteras kontroversiella frågor i samhällsvetenskaplig undervisning? När fokus flyttas från undervisning till lärande, från lärare mot elev uppstår en didaktisk balansakt där emotioner, identitet och arbetsmetoder hamnar fokus.
Hur skapas en likvärdig utbildning för barn med språkstörning?
Hur kan man internationellt ta fram en app för att gynna elevers inkludering och delaktighet?
Som deltagare hinner man tyvärr inte se alla presentationer. En sammanfattning av programmet finner du här.
Varför minskar anslagen?
Under resultatdialogen får vi veta att utvecklingen inom det utbildningsvetenskapliga fältet är både positiv och negativ över tid. Antalet publikationer såväl som antalet doktorander har ökat mycket på senare år. Samtidigt ser vi en negativ utveckling i relation till Vetenskapsrådets samlade budget för projektbidrag. Det utbildningsvetenskapliga fältet har minskat från 15% av budgeten 2002 till endast 5% 2023. Det är paradoxalt med tanke på de stora utmaningar som råder inom det svenska skolsystemet där elevernas måluppfyllelse fallerar och kompetensförsörjningen har svårt att möta landets behov. Sverige är också i stort behov av att förbättra skolrelevanta data får vi veta, något man lyckas bättre med i Danmark. Efter den senaste PISA-rapporten som kom i veckan visar Danmark också framfötterna i ett skandinaviskt perspektiv.
Ett dilemma för Utbildningsvetenskapen är att den ännu inte är ett ämnesråd som de andra vetenskaperna i VR vilket man hoppas kunna ändra på. Bakom utbildningsvetenskapen står heller inte i samma utsträckning näringslivets muskler.
Keynote talaren Mikael Alexandersson, professor emeritus vid Göteborgs Universitet, berättar att Vetenskapsrådet har satsat 1,3 miljarder i anslag för att få fram 630 doktorander. Till 2028 är målet 1000. Tanken är att göra utrymme för fler forskande lärare inom skolan. En oroande omständighet är dock att man inte budgeterat för framtida forskning – efter disputation. Om varannan av de 1000 nya doktorerna vill forska på halvtid blir det 250 årsarbeten. Om 10-12% av dessa får projektbidrag av VR skulle det kosta ca 30 mkr (lågt räknat!). Dessa medel har inte avsatts och UVKs budget synes inte räcka långt här menar samme Alexandersson. Jag ser framför mig att detta dilemma minskar incitamenten för lärare att bli klara med sina avhandlingar. Det kan också leda till att de disputerade kan komma att lämna skolan. I stället för en ökad kompetens i kåren skulle det i värsta fall kunna leda till en urholkning.
Sök andra fonder!
För de som forskar inom utbildningsvetenskap finns det också anledning att bredda sin sökning av forskningsmedel till flera olika fonder. Av tradition söker forskare här främst finansiering av vetenskapsrådet trots att det finns även andra vägar att gå. För den som har uppstickande idéer och går sin egen väg får vi veta att andra finansiärer kan vara mer öppna. Exempelvis Riksbankens Jubeleumsfond, Kk-stiftelsen och Wallenbergs fonder är ofta på hugget och öppna för mer innovativt tänkande.
Inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet kommer i framtiden att krävas alltmer av samverkan för att erhålla forskningsmedel från Vetenskapsrådet får vi också veta. Mikael jämförde framtida tillgång till kapital med sällskapsspelet Risk där förmågan att bilda allianser blir en förutsättning för att vinna spelet. Än högre krav kommer också att ställas på forskare att ligga nära praktiken samt helst svara mot verkliga BEHOV i skolan. I det tvärvetenskapliga fältet utbildningsvetenskap kommer krävas samarbete mellan flera discipliner. Skolchefer och rektorer samt deras organisationer såväl som Sveriges kommuner och regioner SKR kan vara aktörer att samverka med för att erhålla anslag.
