Lek och litteracitet

Vi har våra Bornholmslekar i halvklass. Då är jag med min grupp i ”byggrummet”. Vi har en stor whiteboard på väggen där jag ofta skriver en hel del under våra arbetspass. Men senare under dagen då barnen har friare aktiviteter är det många som gärna vill skriva på tavlan. Det får de också göra. Men jag får hålla lite ”koll”. Annars är det bara vissa barn som kommer till skott och annekterar pennorna. Just nu är det ”hett” att skriva. Jag noterar att barnen är väldigt uppslukade och gläder mig åt deras inre motivation att jobba vidare på egen hand i leken där de själva känner att de har kontroll (Lillemyr, 2013). De är ju också mitt i processen att lära sig läsa och skriva. Inte konstigt att de ”förlorar sig” i detta. På våra lådor i byggrummet har vi texter som markerar innehållet i lådorna. Även på barnens lådor står deras namn. Detta ger utmärkta tillfällen för barnen att hitta på egna läs- och skrivövningar då de kopierar texterna. Att på detta vis låta text finnas i miljön runt barnen gynnar deras litteracitet – deras läs och skrivkunnighet (Eriksen Hagtvet 2006). Och för några veckor sedan såg jag hur en av pojkarna liksom bara läste plötsligt som av misstag. Han tittade på en låda och stavade sig igenom bokstäverna på skylten. Sedan tittade han förvånat på mig och utbrast:

 – BRIO TÅG! Det är kul att vara lärare.

Lillemyr, Ole Fredrik (2013) Lek på allvar, Liber

Eriksen Hagtvet, Bente (2006), Skriftspråksutveckling genom lek, Natur och kultur

Kommentera