Faddrar för inkludering

Krama en fadder ger livskvalitet


Som lärare vill vi nog alla att eleverna ska känna sig delaktiga och inkluderade i skolan. Inte bara för att vi är så himla ”goda”. Även om många lärare faktiskt bryr sig. Nej, det finns en annan anledning till varför. Vi vill ju lära dem saker och få dem att växa och utvecklas. För att lyckas med vårt arbete behöver vi att barnen kommer till skolan och deltar i undervisningen. Vår relation till barnen är viktig, men även andra relationer kan stärka eller hämma barnens känsla av delaktighet.

Övergångar mellan skolformer har konstaterats vara viktiga för att lyckas fånga upp och inkludera alla barn (SOU 2010:95. Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning). Övergången från förskolan till skolan är viktig och även övergången från förskoleklass till årskurs 1. Det händer också att barn byter skola och då sker övergången kanske i en annan årskurs. På ”Svanis” jobbar vi med faddrar i flera steg. Barnen i förskoleklasserna får en fadder i årskurs 3. Men vi har fadderverksamhet även på andra nivåer.

Vi ritar på förta mötet med våra faddrar i F.


Och det är tydligt att mötet med faddrarna är viktigt för förskoleklassen. Ögonen lyser då vi ska träffa dem. Det är som julafton när de kommer till oss på rasten eller för att lyssna på när vi sjunger julsånger. Och samma sak gäller för de äldre barnen. Att ha en liten knatte som rusar emot en med öppna armar är oslagbart. Det får oss att känna att vi behövs. Och det är väl delaktighet om något.
SOU 2010:95. Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. 

Kommentera