S som i sten

I måndags hade vi som vanligt lite övningar utomhus. Efter att ha sjungit vår morgonsång och hälsat fick barnen springa iväg och leta upp ”posten” som jag gömt i ett träd på vårt uteklassrum ”Grönan”.  Posten är en tygpåse med dagens uppdrag skrivet på ett kort. Den som hittar påsen gömmer sig där tills alla barn hittat dit, som i leken sardinburken. Vi läser kortet.

Nu fick vi återkomma till leken där vi räknar och mäter med repstumpar som jag beskrev förra veckan. Barnen gjorde detta med bravur och har nu börjat förstå hur vi kan räkna samman halva metrar till hela. Denna övning kan vi nog återkomma till fler gånger. Vi har nämligen roligt medan vi övar och på så vis kan vi genom repetition försäkra oss om att alla förstår.Då vi var klara med mätningsleken ställde vi upp oss för promenad. Nu skulle vi gå till havet för att leta stenar till vårt S. Solen sken och alla var glada. Att gå på utflykt i verkligheten uppskattar både vi och barnen. Verkligheten rymmer en enorm förmåga att tända igång elevers intresse. Vi tittade länge och pratade om en ekorre som hoppade i en solig ek. I slutet av utflykten diskuterade vi också hur en björk kunnat få en ”midja” av en trång kedja. Nu fick barnen tänka och komma med förslag. Det är roligt att tänka tillsammans. Genom utflykter får barnen också chansen att upptäcka sin närmiljö, något som är ett mål i Lgr 11. Och får vi dem att hitta och älska guldkornen runtomkring oss i vår natur är jag också säker på att de kommer att värna den i framtiden. Ett omsorg om natur och miljö som bygger på kärlek snarare än rädsla.

Kommentera