Spår av bildning

Vi arbetar med tidig kartläggning och tidigt stöd för att alla elever ska lära sig läsa i f-1 och hitta glädjen i klassrummet. Det har lyft våra resultat och märks idag tydligt även på nationella prov i åk 3. För 4 år sedan var det annorlunda. Då hade en större grupp pojkar årligen lägsta nivån stenein 1 i läs och skrivförmåga vid DLS i åk 2. Genom att det saknades stöd och stimulans i f-klass skaffade de sig strax ett undvikandebeteende och inte sällan fick de också en attityd på kuppen. Behöver jag förklara att skolan var ganska stökig på den tiden. Numera är arbetsmiljön god. Resurserna är knappa men stöket är borta. Det är vanligt i Sverige att skolor på landet halkar efter och att glappet är störst för pojkar konstaterar Långtidsutredningen (2019).

Idag är det sällan våra elever uppvisar stenein 1 på DLS i åk 2. Både flickor och pojkar klara sig allt bättre. De har generellt högre resultat i läsning över hela linjen. Inte bara barnen i svårigheter. Nåväl, det är inte bara kartläggning och stöd som blivit bättre på ett par år. Även mycket annat har utvecklats. Jag kommer tala mer om det på ResearchED i Haninge den 6 maj.

En bokstavskontroll ger vägledning och stöd.

Jag är övertygad om att tidig screening och stöd har bidragit särskilt till de stigande resultaten genom förbättrade kunskaper. Särskilt tydligt är det för de mest sårbara eleverna. Kartläggningen av elevernas kunskaper görs av oss dynamiskt redan i f-klass. (Dynamik assessment-DA) Det innebär att tillfället används inte bara för kontroll utan även för att undervisa och lära med delaktighet och stöd i paketet. Eleverna ska få vägledning och känna att de lyckas på något sätt. Det är då vi pekar på vad eleverna gör rätt som de lär (van Duijvenvoorde et al 2008). Vi vill hitta alla elevers nivå. Endast vid utmaning på rätt nivå kan vi på allvar stimulera ett intresse. Några kan redan läsa då de börjar i f-klass. Andra kan inga bokstäver. Det är att betrakta som naturligt. Båda grupper behöver uppleva engagemang i undervisningen. Inte minst i läsning och skrivning . Bokstavskontrollen återkommer vi till för att se utvecklingen och den användas också i utvecklingssamtalet för att tydliggöra utvecklingen. Om vi kan visa en positiv utveckling så kan vi också påverka både elever och vårdnadshavares ”mindset” (Dweck 2015). Vi vill få både barn och föräldrar att inse att flit lönar sig.

Ordkort på tema hälsa i f-klass.

Jag har tidigare skrivit om hur vi arbetar med stödet och hur vi spränger in bildning i innehållet. Genom att använda läskort med ett meningsskapande innehåll följer vi upp elevernas kunskaper som de fått under tema i förskoleklass. Förkunskaperna brukar resultera i ett intresse. Vi återkommer till systemkunskaper om rymden, kroppen och vattnets kretslopp men även årstider och traditioner samtidigt som vi övar på att ljuda. För de barn som är i behov av stöd i läsning i årskurs 1 är läskortet populära då de blandar populärvetenskapliga fenomen med historia, religion, naturvetenskap och litteratur etc. Orden ger upphov till samtal som utvidgar elevernas värld och knyter an till deras förkunskaper. Korten byts efterhand ut mot småböcker på samma tema med meningar att läsa – inte bara ord.

Läskort på tema Halloween

I dagarna har jag fått klart för mig att vår ”hemliga” bildningsresa under f-klass och i stödundervisningen verkar ge positiva kamrateffekter i några klassrum. Från två olika lärare får jag höra att vissa pojkar är bildade då de har förkunskaper om hur Jesus dömdes att korsfästas och dog under påsken bland annat. Sådana insikter bland eleverna och deras positiva bidrag till klassrumsdialogen kan ge en positiv roll för barnet. Det kan också leda till gruppens ökade intresse för undervisningens innehåll då de kan komma med inspel och relevanta förkunskaper. Att få till positiva kamrateffekter är särskilt viktigt i en segregerad skola eller i elevgrupper med begränsad bildningsbakgrund.

Småböcker, ordkort och läslistor i verktygslådan.

För att lyfta nivåer bör vi screena eleverna i f-klass så snart som möjligt! Att känna nivåerna hjälper oss att organisera klassrummet flexibelt så att eleverna görs till resurser för varandras lärande (Wiliam 2013). Läsutveckling på olika nivå kan också organiseras under del av skoldagen. Om vi hittar läsarna och ger dem stimulans och ökat ansvar kan även detta bidra till kamrateffekten och det allmänna intresset för läsning. En viktig fråga är också att läsa elevernas tankar (Nuthall 2005/07) Att spåra deras intresse för olika ämnen för att fånga och skapa engagemang för böcker. I år skrev jag några småböcker om Pokémon på förfrågan från en lärare som praktiserar tankeläsning av elever. De böckerna har verkligen gjort susen för läsintresset och läses numera även på fritidstid. Eleverna vill lära allt om de små monstren. Om deras egenskaper, krafter och väg till utveckling. Barnens inre motivation är väckt till liv. De har kommit till flow och vill inte sluta (Csikszentmihalyi 2016).

Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska

Dweck Carol,(2015) Mindset – du blir vad du tänker, Natur & Kultur Akademiska

Långtidsutredningen (2019) https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ekonomisk-politik/langtidsutredningen-2019/

Nuthall Graham (2005) Kulturella myter och realiteter i klassrumsundervisning och lärande; en personlig resa. i Hartell, Hjelm & Kornhall (red) (2018) Nyckeltexter i utbildningsvetenskap Stockholm: Natur & Kultur

Nuthall Graham, (2007) The hidden lives of learners, Wllington: NZCER PRESS

van Duijvenvoorde Anna C. K. , Zanolie Kiki, . Rombouts Serge A. R. B, Raijmakers Maartje E. J. , Crone Eveline A. (2008) Evaluating the Negative or Valuing the Positive? Neural Mechanisms Supporting Feedback-Based Learning across Development, Journal of Neuroscience 17 September 2008, 28 (38) 9495-9503; DOI: 10.1523/JNEUROS

Wiliam, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur

Lämna ett svar