Människor är inte svampar som suger i sig kunskap! Det märkte kognitionsforskaren Arthur Shimamura i sin forskning kring Alzhemerpatienter. Även dessa kunde lära nytt under förutsättning att de aktiverade sitt tänkande. Social interaktion och kommunikation lyftes fram av Shimamura som viktiga nycklar i processen (2018). För god undervisningen krävs att elever görs aktiva. Inom matematik har länge förespråkats laborativ och kommunikativ undervisning av samma orsak. Anna Kruse speglade detta redan 1914 i Åskådningsmattematik Även Gudrun Malmers klassiker Bra matematik för alla (2002) understryker det matematiska språket i anslutning till laborativt material i undervisningen. De lutar sig mot Piagéts begreppsvärld där eleverna får inre bilder av matematiken – taluppfattning. Även Alistair McIntosh använder liknande metoder i sin klassiska handbok Förstå och använda tal som förespråkas på lärarutbildningar och finns på NCM.
Trots kunskapen om vad som krävs har den laborativa och språkliga metoden haft svårt att få ett genomslag i Sverige. Enligt forskning av Lundin har den svenska skolan en tradition av disciplin och tyst räkning i böcker (Lundin 2011:373). Det är ett problem som också svenska läroplaner sedan 60: talet har försökt komma tillrätta med genom att formulera mål kring samtal och reflektion utan att det lett till någon större förändring (Wyndham, Riesbeck & Shoultz 2000:48). Hos Rönnberg & Rönnberg förklaras svårigheterna att förändra praxis med att matematik liksom språk är bärare av vissa värderingar (Rönnberg & Rönnberg 2006:5).
Det finns dock undantag från regeln. I studien Flerspråkiga matematikklassrum. Diskurser i grundskolans matematikundervisning kom Eva Norén fram till att en språkutvecklande ansats kan leda bort från den tradition av tyst räknande i böcker vilken varit regel i svensk grundskola (Noren 2010:109). På senare tid ser vi också nya läromedel/undervisningsmetoder som borgar för en högre aktivitetsgrad i klassrum för matematik. Materialet Tänka, resonera och räkna (TRR), från NCM, är ett exempel som blivit allt vanligare i förskoleklassens undervisning. Det finns numera också för årskurs 1-3 och testas på en bredare front. Även Ulla Öbergs Sluta räkna börja se! som fått pris av stiftelsen Mensa, är ett liknande exempel .
Idag lät jag mig inspireras av Ulla Öberg och av Tänka, resonera och räkna TRR då jag hade mattestöd i åk 3. Det innebar att jag visualiserade multiplikation genom att använda klossar och locka eleverna att tänka, resonera och se samband i smågrupper för att vi senare skulle diskutera och summera tillsammans. Vi lekte också kring tiokamraterna på ett nytt sätt med mer inbyggda utmaningar på olika nivå. I slutet av lektionen var det flera av eleverna som fick den där stjärnögda blicken som vi lärare så hett eftertraktar – då de kommer till insikt.
Både Öberg och TRR liknar också vad som internationellt benämns en vägledd lek (guided play). I den vägledda leken leder läraren eleverna mot ett mål men vägen dit innehåller laborativa och lekfulla inslag. I en färsk metastudie från England jämfördes den vägledda leken med fri lek och direkt instruktion (”katederundervisning”) av Skene med flera (2022). För barn visar sig den vägledda leken vara mest effektiv för lärandet. Kopplingen till bild ansågs vara en bidragande orsak.
Graham Nuthall (2007) upptäckte att elever gärna lär av varandra men sällan det vi hoppas. Samspelet kan även leda till att sprida missförstånd. Därför är det särskilt viktigt hur klassrummet organiseras. Både Ulla Öberg och TRR fokuserar att organisera för alla elevers aktiva deltagande genom en tydlig struktur för undervisningen. Det handlar både om talkörer och att se och tala om matematiken genom laborativt/konkret material. En viktig fråga är för läraren att ta till sig nya metoder för att ställa de rätta frågorna som låter elever undersöka sammanhangen på egen hand och ledas mot förståelse. På så vis undviker vi ett fokus på rätt och fel. Något jag har jag skrivit mer om här.
Litteratur
Kruse, Anna (1914). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. 2. uppl. Stockholm, Norstedts
Lundin Sverker (2010) Den svenska skolmatematikens förhistoria, uppkomst och utveckling, Uppsala
Universitet
Malmer, Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur
McIntosh, Alistair (2008). Förstå och använda tal: en handbok. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum
för matematikundervisning (NMC), Göteborgs universitet
Norén, Eva (2010). Flerspråkiga matematikklassrum – diskurser i grundskolans
matematikundervisning. Stockholms Universitet
Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2006:2) Minoritetselever och matematikutbildning. En
litteraturöversikt. Skolverket. Stockholm, Liber
Skene, o’Ferelli, Byrne, Kirby, Stevens & Ramchadani (2022) Can guidance during play enhance children’s learning and development in an educational context? A systematic review and meta-analyses, Society for Research in Child Development https//doi.org/10.1111/cdev.13730
Shimamura Arthur (2018) Marge. A whole-brain learning approach for students and teachers, https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf
Wyndham Jan, Riesbäck Eva, Schoultz Jan (2000), Problemlösning som metafor och praktik,
Lindköpings Universitet