Sänk tröskeln för dialog – byt frågor mot falska påståenden

Jag var på ett webinarium med Dylan Wiliam i veckan. Som alltid med denna nestor i effektiv/GOD undervisning kom jag därifrån med värdefull inspiration för klassrummet.

Alla elever ska tänka

Elevernas aktivitetsgrad är kärnfråga för deras lärande och för att vårt arbete ska kunna kallas kompensatoriskt. Hur alla ska lära är något Dylan Wiliam verkligen har borrat i och vet mycket om. Det är också något som vi i Sverige särskilt behöver fundera på. Vi KAN öka undervisningens effektivitet för att nå alla elever. Låt oss göra det! När alla barn blir delaktiga i lärande och tänkande får vi inte bara smartare barn utan också ett levande klassrum där lärare kan trivas. Dylan uppmuntrar lärarens användning av sanna och falska påståenden framför att ställa frågor till eleverna. Så får vi igång alla elever att tänka och tala utan att de känner sig kontrollerade och bedömda.

Undvik bedömning

Genom att byta ut frågor och i stället använda påståenden får vi goda förutsättningar att undvika elevers rädsla över att göra fel. Samtalet uppfattas då inte som en bedömningssituation. Då vi sänker risken för misslyckande ”luras” elever att delta i tänkandet och kan uppleva glädje i arbetet – flow genom att de upplever utmaning på sin nivå (Csikszentmihalyi 2016). Tillståndet flow hos vuxna utmärks av koncentration, tidlöshet och eufori (Klein 2006). Hos barn uppfattas det som lek (Sutton-Smith 1997) och visar sig genom att en lust väcks så att barnen inte vill sluta – de får en ökad uthållighet, koncentration och glädje.

Den vägledda leken

Två grundpremisser för lek definieras av Levy 1972. Elever ska kunna behålla kontrollen och de ska kunna sätta verkligheten åt sidan (i Lillemyr 2013). Genom att välja mellan sannt och falskt upplever eleverna att de får välja – ett sorts kontroll. De känner heller inte att de kan misslyckas och sätter därmed verkligheten åt sidan. Övningen kan betraktas som en vägledd lek där läraren leder eleverna mot ett mål medan de upptäcker sammanhanget och upplever aktiviteten som lekfull.

Effektiv genom bild

Den vägledda lekens betonas på senare tid för effektivt lärande i tidiga år genom i en ny metastudie (Skene et al 2022). Vägledd lek visar sig mer effektiv för lärande jämfört med direkt instruktion eller fri lek bland barn. Effektiviteten i den vägledda leken som framkommer i studien hänger också nära samman med bild som en viktig faktor för att gynna förståelse och minne (Skene et al 2022). Det knyter an till att exempelvis konkreta representationer bör finnas till hands när barn i tidiga år ska förmå fokusera och fundera kring matematiska resonemang. De konkreta representationerna internaliseras av barnen och blir inre bilder – taluppfattning enligt Piaget (Malmer 1999, Kruse 1914).

Tillfälle att tänka

Genom sannt och falskt lockas elever att tala och använda de matematiska begreppen själva för att hävda sina argument. Det är just den rutinen då de behöver plocka fram ord och begrepp samt förklaringar och samband ur minnet som gör lärandet effektivt. De blir tvungna att tänka och kommunicera och det är denna aktiva bearbetning som gör att de faktiskt kommer att lära och att memorera. ”Minne är återstoden av tänkande” (Willingham 2009).

Vi diskuterar barnens svar på frågor med namnkort som konkret material.

Repetera och värma upp

I min flexibla stödundervisning i tidiga år använde jag metoden i början av lektionen för att repetera begrepp och värma upp. Då eleverna kommer in i klassrummet får de fråga en kamrat om något. I den här gruppen känner de inte alla varandra så övningen blir samtidigt lite av teambuilding. De lär känna varandra. De frågar varandra exempelvis vilken årstid de gillar bäst. Svaren samlas på tavlan som ett stapeldiagram. Vi får då en bild till underlag för att göra påståenden i vårt fortsatta samtal.

Jag gör kort med en grön och en röd sida.

Elever hålla upp ett inplastat kort med grön eller röd sida för att visa om de uppfattar mina påståenden som sanna eller falska. Därefter ber jag om deras förklaringar. De får berätta varför det jag säger är falskt och hur vi skulle kunna göra det falska påståendet sannt. Nu blir det elevernas uppgift att rätta falska påståenden och förklara för mig i stället för tvärt om. Något de gärna vill fortsätta med då de uppfattar övningen som en lek.

Slumpens rättvisa

Vi kan också dra stickor med elevernas namn för att alla ska ges tillfälle att tala i en slumpvis ordning. Även slumpen uppfattas som en ”rättvis” lek av barnen och vi får tillfälle att aktivera alla. Så undviker vi att bara ett fåtal elever pratar. Klassrummet brukar också lugnas ned i processen. Med påståenden är risken för munhäfta dock liten. Alla kan komma igång då de tycker att det är kul och ganska riskfritt. Vi jobbar för att alla ska tala då det gynnar lärande. Om någon har förklarat ska vi gärna låta frågan gå vidare för att kamraten utvecklar svaret och vi finner fler tankar och förklaringar. Då låter vi fler elever tänka och får samtidigt höra fler förklaringar.

– Det är dubbelt så många elever som gillar vinter jämfört med höst!

Eleverna visar sina kort och merparten visar rött.

– Varför är det falskt?

– Det är tre som gillar höst och fem som gillar vinter. Fem är inte dubbelt så mycket som tre.

– Bra tänkt. Finns det fler tankar?

– Hur skulle det kunna bli sannt?

– Om det var sex elever som gillade vinter.

– Bra! Finns det fler sätt?

– Vad betyder dubbelt? kan du försöka förklara?

Osv

Aktivera begrepp

Jag konstruerar påståenden för att aktivera begrepp som dubbelt, hälften, lika, fler, färre och så vidare. Begreppen blir kända och tillgängliga för eleverna. De ska behärska dem. Det matematiska språket är en springande punkt för att eleverna ska kunna lyckas i matematikundervisningen (Malmer 1999). De falska påståendena är särskilt bra för att sätta igång diskussionen och är väldigt lätta att hitta på och underlättas lärarens variation och improvisation. Och det vet vi alla att lite lagom improvisation gör undervisningen levande.

Csikszentmihalyi Mihaly, (2016) Flow : Den optimala upplevelsens psykologi, Natur & Kultur Akademiska

Klein Georg (2005) Skapelsens fullkomlighet och livets tragik: essäer, Bonnier, Stockholm

Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm

Malmer, Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur

Skene, o’Ferelli, Byrne, Kirby, Stevens & Ramchadani (2022) Can guidance during play enhance children’s learning and development in an educational context? A systematic review and meta-analyses, Society for Research in Child Development https//doi.org/10.1111/cdev.13730

Sutton Smith (1997/2001) The ambiguity of play, Harvard University Press

Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015) Handbok i formativ bedömning, Stockholm: Natur & Kultur

Willingham, Daniel (2009) Why don’t students like school, A Cognitive Scientist Answers Questions About How the Mind Works and What It Means for the Classroom

Lämna ett svar